Johan Hirschfeldt lagstiftning angående rättsförhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare». Han utarbetade sedan år 1907 tillsammans med en annan domare en promemoria angående lagstiftning om arbetsavtal. Där behandlades kollektivavtalsmodellen för första gången i Sverige. Saken komin i en politisk hetluft där den Lindmanska regeringens civilminister tvingades avgå. Tjugo år senare kom lagstiftningen. Olin komockså att arbeta med förberedandet av en lagstiftning omstiftelser och deltog i 1916 års strafflagskommissions arbete. Med sitt arbete med dessa centrala frågor är alltså också personen bakom dagens jubilar representativ för de ledande domstolsjuristerna under detta viktiga skede för Sverige och för Svea hovrätt. Tills sist och sammanfattningsvis skulle uppgiften att lägga framen domstolshistorik år 2014 kunna vara att klarlägga de långa tidsperspektiven när det gäller utvecklingen av våra domstolar och vår domarkultur. De rör kärnfrågorna om rättskällelära och lagtolkning. Det är fråga om domstolarnas konstitutionella ställning — där också de administrativa uppgifterna och budgetprocessen bör uppmärksammas; den kortsiktighet som idag gäller domstolarnas budget är ett påtagligt problem. Det rör också domstolarnas roll i förhållande till den politiska makten; det räcker med nyckelord somrättighetsskydd, lagprövning, rättsprövning och europeisering för att antyda vad det är fråga om. Det är min förhoppning att ett projekt om en tänkt domstolshistorik med titeln »Till Svea hovrätt 1614—2014» och en underrubrik av typ »en skrift om rättskipningens väg till offentligheten, det moderna domstolsväsendet och den demokratiska rättsstaten» kan vara en av inspirationskällorna för svensk rättshistorisk forskning under de närmaste femton åren. Jag tror och hoppas att Institutet för rättshistorisk forskning här kan inspirera och medverka till förverkligandet av ett sådant projekt. 30
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=