Svea hovrätt inför sitt 400-Arsjubileum propositionen år samt processlagberedningens arbete inför balkens antagande år 1942. Processlagsfrågan under 1800-talet måste ses i ett brett ideologiskt och politiskt perspektiv som går utöver ett rent juridiskt perspektiv. Fördjupade studier omdetta borde kunna bli av stort värde för domarnas självförståelse men också för den historiska forskningen c)ch den samhällspolitiska diskussionen i stort. 29 Ämbetsmannastaten Modéer har betecknat perioden 1870-1932 som ämbetsmannastaten.'^' Det är också en period av intensivt lagstiftningsarbete. Hovrättsjuristerna deltar i mycket stor omfattning i detta, i kommittéarbetet, med remissvar och i propositionsarbetet. Till president i Svea hovrätt utnämns ämbetsmannastatens ledande statsråd som har sin bakgrund i hovrätten och sysslat mycket med lagstiftningsarbete. På väggen här ser vi Gustaf Adolf Sparre, Ludvig Teodor Almqvist, Louis De Geer, Carl Johan Berg och Nils Flenrik Vult von Steyern. Deras presidentskap omspänner tiden 1856 till 1899. De hade samtliga varit statsråd före presidentutnämningen. De följs av Johan Erik Elliot med en mera renodlad domar- och ämbetsmannakarriär. Han uppskattades mycket för sina insatser för den viktiga fiskalsutbildningen. Med Ivar Afzelius och Birger Ekeberg kommer härtill kopplingen till högre vetenskaplig juridisk utbildning och professur. Afzelius, som Modéer ser somprototypen för ämbetsmannadomaren, satt också i riksdagen bl.a. somförsta kammarens talman. Också han, men främst Ekeberg och Hjalmar Westring, var sysselsatta med lagstiftningsarbete. Att teckna den här utvecklingen med dess samspel mellan domstol, lagstiftningsarbete och landets styrelse under denna tid före och kring den parlamentariska demokratins genombrott då det moderna samhällets normsystem grundläggs borde kunna fylla en väktig plats i en domstolshistorik. Avslutning Och just här går också tankarna särskilt till Gustav Olin, hovrättsråd, divisionsordförande i Svea hovrätt och grundare av Institutet för rättshistorisk forskning. Sture Petrén har tecknat hans minne i en särskild skrift.Olinvar den unge domare somi seklets början fick ett utredningsuppdrag av central betydelse. Han fick år 1906 regeringsuppdraget att i Tyskland sätta sig in i arbetslagstiftning och utgav sedan arbetet »Några huvudpunkter i utländsk « Prop. 1931:80. ■*' Se Domaren i Sverige inför framtiden, SOU 1994: 99, Del B, Bilaga 20. Sture Petrén, Gustav och Carin Olin in memoriam, 1970.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=