Johan Stiernhöök - en europeisk eller en svensk jurist? Av Pia Letto-Vanamo 1. Europa och rätten Den senaste tiden har man i de rättsvetenskapliga publikationerna och mötena livligt diskuterat frågor som: vad är Europa, vem hör till Europa eller hur blir man europé?' Denna diskussion har haft sin grund dels i EU:s utvidgande, dels i de dramatiska förändringarna i Östeuropa. Här i Norden har man intresserat följt med denna diskussion, som har haft sin kärna framför allt i frågan: har rätten en egen Europa-bild, m.a.o. vad är rättens Europa - och har den nordiska rätten en europeisk karaktär.^ Då man strävat efter att definiera Europa genom dess rätt har man ofta använt begreppet europeisk rättskultur.^ Europa har ju alltid varit mera något ideellt och kulturellt än något geografiskt och konkret. Och när man har talat omrättskultur, och kombinerat i begreppet både de sociala och de tankemässiga elementen i rättsutvecklingen, har man stött på frågan om traditionen: finns det i den europeiska rättstraditionen något typiskt och gemensamt. Och vidare: hittar man dessa europeiska drag också i det finska eller svenska rättslivet. Finns det i Finlands eller Sveriges tradition några nationella drag som är starkare än de gemensamt europeiska? Omvi utgår från att rättskulturen inte är något som bara »hänger i luften», kan vi fråga oss med vilka variabler man borde undersöka rättskulturen. Det anses allmänt, att de centrala »bärarna» av rättskulturen är juristerna."^ Genom att analysera juristernas arbete, deras status i samhället och t.o.m. deras yrkes- ' En av de viktigaste initiativtagarna till diskussionen har varit den för några år sedan grundade tidskriften Zeitschrift fiir Europäisches Privatrecht. - Se t.ex. Tamm, Ditlev, Era Bologna til Kobenhavn. På vej mod en europxisk privatretsvidenskab?. Juristen 1994 s. 345 ff. och Letto-Vanamo, Pia, Oikeuden Eurooppa - Euroopan oikeus [Rättens Europa - Europas rätt], Lakimies 1995 s. 699 ff. 5 Omrättskultur somrättshistoriskt forskningstema se Schulze, Reiner, Vom lus commune bis zum Gemeinschaftrecht, Schulze (Hrsg.), Europäische Rechts- und Verfassungsgeschichte, 1991, s. 3 ff. ■* Kubler, Friedrich, Was wir uns von der Rechtsgeschichte wiinschen sollten?, Rechtshistorisches Journal 1993 s. 307 ff. och Friedman, Lawrence-Teubner, Giinther, Legal Education and Legal Integration: European Hopes and American Experience, Capelletti et al. (utg.). Integration Through LawVol 1, Book 3 s. 345 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=