RS 2

11 c. ( )TALA GARNA S LE K AR E RÄTT Lekaren oeh hans i^elikar lingo allfså ingen verklig l)ol nian en skenhot; nian hånade deras anspråk på rättsskydd mot missliandel genom att giva dem rått att misshandla lörfiirdelarens skugga. De voro sålunda satta i en sämre ställning än t.ex. oäkta harn, vilkas bot visserligen var materiellt av ringa värde men vilkas rättsanspråk ieke j)å samma sätt förhånades. Del skulle föra för långt att i delta sammanhang närmare undersöka iimelxirden av skugghoten, ett tema, som livligt diskuterats i tysk forskning.”^ Till andra mer eller mindre diskutabla hypoteser likställdes med jirostiluerade, som i bot fick skuggan av en man, då »mit Männern haben ja die Prostiluierten zu tun»,’- o.s.v. — frestas man dock foga den, att lekarens misshandel av fiirfiu'- delarens skugga kan ha varit en pai'odi på en rättslig tvekamp.'’* 1 Sachsenspiegel och Schwahenspiegel avspeglar sig ännu den rättsliga tvekampen som rättsmedel. Del kan väl tiinkas alt molivet till lekarens skuggbot var att man förhånade honom genom att ge honom samma rätt till upprättelse som den germanske frie mannen av ålder hade haft, nämligen att gå i tvekamp med den som kriinkl honom.Men lekaren fick bara gå i tvekamj) med sin motståndares skugga. Ett annat belysande exempel på det hirakt. som i sydgermansk rätt visades lekarens rättsanspråk, återfinns i Liinehurgs stadslag från år 1401. Lekaren förutsattes där genom sitt beteende ha provocerat någon att misshandla honom. Hans anspråk på hiiler tillgodosågs på fiiljande sätt: »Skidle någon lös eller tiggande man, som tager penningar fiir sill gycklande, komma till staden, och skulle han förhåna en god att lekaren bedrivit skuggspelskonsler," all lekaren orh Srli\val)t'n.sj)ii'gt‘l syftade alltså på fall. där lekaren kränkts f’enom skyniflig heliandling i misshandelns fnrin. Se R. Ilis.: Das Strafrecht des dentsehen Mittelalters, lt)20, del I, s. ()07 f. ined litt.anv. ** E. von Kiinsherg: Rechtsgeschiehte und \'()lkskiinde, s. 11,'). (Jalirlnieli fiir hislorisehe Volkskunde. 1, 192,')). *- 11. Xaendrup, a.a. s. did. *•* Parodier jiå riiltslivels olika företeelser voro synnerligen vanliga under medeltiden. Se t.ex. P. Lehman; Parodie im Miltelalter, lOld. Se ang. tvekampens betydelse i tysk medeltida rätt IL -Schmidt: Einfiihrung in die Gesehiehte der dentsehen Strafreehtspflegc, 1947. s. dl ff. oeh (>d ff.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=