RS 2

XXI (;i'ST.\\ OI.IN IN MKMOHIAM nioii^oii liadc' sa i lai (ir)tt'l)()rgslidniiii' I'liniiils on arlikol. vari redoijljorls f'(')r iinu'halk't i den proinenioria soin de båda jurislenia varil alai,fda alf konl'idenlielll inj^e till eivilininistern. Dessuloni liade de (ikal sill olämpliga nppirädande genom all samma morgon hos regislralorn ollenlligen inliimna sin promemoria. Hegeringen hade då heslnlal all utlaga denna 1'ran regislralorn bir all sindera akislyekel. \’isserligen hade promemorian. 1'orlsäller .Inhlin. ieke varil vidare märkvärdig, men del hade man ju heller ieke kunnal viinla sig av dessa bir uppdragel någol riir klena |)ersoner med sa egendomlig! begrepp om räll oeh plikl. .luhlin bcvskriver däreller hur pressmiinnen kommil sbirlande lill regisiralorn IT)!’ all laga del a\’ promemorian men avvisals med en hiin- \ isning lill all den hade slalsrådel lagil. h’l'ler ell liirrärligl pressrabalder hade regeringen så heslnlal all promemorian sknlle alerliimnas lill regislralorn oeh slällas lill allmiinhelens liååbgande. Klandrel i pressen hade emellerlid lortsall. oeh .luhlin hade då pålagil sig alll ansvar l'()r ålgärden med ])romemorian saml mol Osear 11 :s och slalsminislerns (inskan insisleral på all la avgå nr regeringen. Med syllning j)a Åkerman lilllogar .hdilin alt den ene. den egenlliga drivkrallen av de två birlallarna lill promemorian, hamnade i socialistpartiet oeh i sinom lid blev statsråd. »Ilan vann sålunda sill mal. ehuru visserligen på el t mindre vaekeri sätt», slular denna av kvardriijande bitterhet jiräglade historicskrivning. Man kan lugnt instämma med .birgen Weslerståhl. da han i sin avhandling »Svensk biekbueningsrcirelse Iramstiillning iir uppenbarligen otilllredsställande. Den antyder ju ieke ens all den egenlliga orsaken till all .hddins avgång blev luidviindig var hans olyckliga pressullalande angående omtallningen av Olins och Åkermans utredningsuppdrag. Lika lilel verklighelstrogen är presentalionen av dessa såsom politiska lycks()kare. h'()r den som känt Olin 1'ramstar det såsom lullkomligl uteslutet all han någonsin skulle ha lagt två slrån i kors bir all sliilla sig in hos vare sig aktuella eller väntade nya maklägare. Olin var helt enkelt icke sådan, ^’ad åler angår Åkerman, skedde dennes så smaningtim lullbordade (ivergång från del liberala till del socialdemokraliska liigret enligt samtidas vittnesbrird ])å grund av IVirskjutningar i hans u|)pl'altning om olika sociala ullalar alt .luhlins

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=