118 BROR KARLSSON doin sladfäste domen. \’ikligare mal avgjordes av kungen oeh riksrådet in eorpore, da detta var samlat till rådsmiite.** ^’id de stora marknaderna 1'örekommo även »räfster», varvid nägra omblid frän konungen hade att efterhöra allmogens klagomål och att skipa riitt." Inte heller förvaltningsorganisationen genomgick under denna period nagra genomgripande förändringar. Administrationen arhetade i fran den senare medeltiden kända former. Kndast finansfiirvaltningen hlev föremål för omdaning främst därigenom att man åstadkom ett bättre underlag för npiihörd och redovisningskontroll.^ Någon kår av statsfnnktionärer fiir de löpande ärendena fanns ej, nian dessa ombesörjdes av personer i konungens egen tjänst.” Dessa män voro i allmänhet ofrälse eller tillhiirde lågadeln. Åtskilliga tyskar voro även anställda i konungens tjänst. 1 kansliet bestod personalen främst av kyrkans män, vilka hade den uthildning, som var erforderlig för sådant arbete. Rådsaristokratien ntgjordes i .Sverige av jordägande provinsmagnater, vilka endast vid rådsmiitena stodo till konungens förfogande för rådplägning och för uppgifter i centralförvaltningen. För mera lokali betonade uppdrag i radsherrarnas respektive hemorter använde sig kommgen ofta av dessas hjälp. Som exempel på dylika uppdrag, fiir vilkas utfiirande även andra frälsemäns krafter logos i anspråk, kunna anfiiras vapensyner, skattläggningar, underhandlingar med allmogen och dömande av konungsdom. Fiir lokalfiirvaltningens vidkommande gäller, att förläningar till friilset bestående av ett eller flera härad existerade vid sidan av Itigderier eller fatahnrsläu under fogdefiirvaltning. Länlagarna hade rätt att för egen räkning som lön för sina tjänster npjihiira skatten av sina fiirläningar. Vissa skatter nndanlogos dock, och 1-3. llildfl)raiui. a.a. -s. 2iSiS. ' l)i‘ii sislnäimula uppgilloii torde dock iiile ha varit liuvud.saken. .Vr 1.').'57 skulle »kuiuingsriifsl» hållas i .Småland av några riksråd, adelsmiin samt lagmannen. Gustav Vasas registratiir (GVRl XI s. 22.') f. Någon räfst hade enligt konungen inte hållits på flera år. Måhända skulle man kunna hetrakta denna »räfst» som ett rättareting eller konnngsräfst i MlR.l.ts mening. .Så Hafstrihn i np|)salsen »Nils Daeke före Dackefejden» i Personhist. tidskrift 192<S. s. löO. N. Edén. Om eentralregeringens organisation under den äldre vasaliden. Uppsala liS99. s. .‘50 f. ” a.a. s. 8.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=