RS 2

87 HÄLSINGELAGEN OCH HESS TEXTHISTORIA svensk (hersätlnini,' av en endast på detta sätt känd nrknnd av den 1() mars 1840 stadfäster konung Magnus Eriksson den under hans minderårighetstid av ärkebiskop Olof och andra riksens råd utfärdade stadgan, alt kristna nybyggare i Lappmarken skola njuta och liruka llälsinglauds lag och sedvänja. De män, som i medeltida svenska urkunder omtalas såsom deltagare i utarbetandet av lagar och stadgar, kvalificeras ofta med adj. uiYcr,'rådklok', 'rättskunnig', 'lagklok’. Ett gott exempel erbjuder den av konung Magnus Eriksson i Skenninge den 30 novemlier 1335 utfärdade stadgan,vari det inledningsvis heter: for then skylld koomom \vi aamoot warum godhum ok wittrum Haadhgiwm»; witlnim av fsv. vitcr har här betydelsen 'lagklok'. Den latinska motsvarigheten till fsv. inter, även i denna betydelse, är s(ij)iens,'^^ som återfinnes i fr. .sopc hommc, 'lagklok'. Då ärkebiskop Olof i ärkebiskopslängden i Regi.stnim Ecclesuic IJj)s(ilensis prydes med epitetet sapiens, syftar detta uppenbarligen på hans arbete ])å 1 lälsingelagens kodifiering. Detta var den särskilda anledningen, varfiir just han ensam bland ärkebiskoparna blev betecknad som sapiens, lagklok'.^^ Ender f()rulsätlning av riktigheten av den ovan givna framställningen, alt llälsingelagens kodifiering ägt rum på initiativ av och under ledning av ärkebiskop Olof, bör detta arbete ha ägt rum mellan åren 1320—1332. Då endast en handskrift av lagen numera xxxvii finnes i behåll, ehuru vi ha kännedom om förbandenvaron av flera exemjilar under 1300- och 1400-talen, ja, ännu vid lOOO-talets biirjan, förefaller del måhända utsiktslösi att nu söka in eoncreto besvara frågan om lagens tillkomst. Den bevarade handskriften själv härrör emellertid —av dess paleografiska utseende att döma — från liden före 1350, och intet hinder föreligger alt sätta dess .\n(lra ln-liigg ])ii (ienna IxUydolso ocli anviindniiif’ av adj. vitcr fiiinor man i filo.s.sarierna till de oliUa Landen av Sc.iu.ytKK, S..S.G.L. oeh hos K. F. SöDKinvAi.i,. Ortlhok ölver svenska inedellids-språket, Bd '2: 2 (Lund 1900— 1918), s. 1002. «« D.S.. Vol. 4, s. 4();i If. Exeini)el finnas hos SÖDERWALL, anf. st. .J.-B. DE La Ccune de .Sainte-Fai.aye, Dictionnaire historique de l ancicn laiiffiiaf^e franyois. Tome 9 (Niort & Paris 1881), s. 305. (•) Om hetydelsen oeh hridvet av e])itetel sapiens se Axel Nei.SON i Nordisk tidskrift för hok- oeh hihliotekviisen, .\rg. 38 (1951), s. 1 ff.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=