86 AXEL NELSON 90 saniina nainn. '" På ^'niiul av i'arsnainiief Bcronis (Hjörnssoiii har .1. Poriiig.ski(»ld uppgivit, atl deiiue ärkebi.skop Olof var son av laginaiiiu'ii i Södormanland Hjiirn Näf av Färla-älloii. vilken genealogi häftigt hestritts av (k Annerstedt,”- huvudsakligen på den grund att i hans ärkebiskopliga sigill saknas Färla-ätlens vapen, tva korslagda färlor.*’^ Att ärkebiskop Olof i alla hiindelser var av fiirnäin bcird framgår emellertid därav, att han kallar lagman Birger Petersson sin »kära släkting», dä han den 112 juli 1802 pä Xorunda härads ting i Odinslunda by i 'Fensta socken till denne skänker en del i Forsa ström. I den fcirut liimnade framställningen har i)äpekals, att ärkebiskop Olof pä ett aktivt sätt intresserat sig fiir upptecknandet och kodifierandet av den riitt, som gällde i den norra och största delen av hans vidsträckta stift, Hälsingland. Fiir den södra delen, Fppland, hade konung Birger Magnusson är 1296 stadfäst den av en kunglig kommission under ledning av lagman Birger Petersson redigerade Upplandslagen. Det var ett liknande verk. som lagman Birgers shikting. den nye ärkebiskopen, hade för avsikt att åstadxxxvi komma fcir Hälsingland. Sä godt som omedell)art efter den treärige och sähmda ännu länge omyndige Magnus Erikssons tillträde till .Sveriges och Norges troner föranledde iirkebiskop Olof — sasom i det föregående (s. XXXH) framhållits konungens minderårighet utövade riksstyrelsen, att är 1820 för Hiilsingland älernppliva förbudet av järnbörd. Han samlade även annat material ise ovan s. XXXHl, som han ansåg biira upptagas i den åsyftade lagen för Hälsingland. .Såsom rådets friiniste ledamot hade han även möjlighet att genomdriva ett beslut om Hiilsiuglands lags giltighetsomräde. 1 en bevarad sen avskrift av en rådet, som under Se .t. A. Ai.mqcist. Frälsegodson i .Sverige iiiuier storhetstiden. Del 1. (Skrifter ntg. av Svenska Riksarkivet. 1. —Stliin 11)311,. s. (JIG f. .1. Pkringskiöi.u, Moninnenta l llerakcrensia (Sthm 1719). s. 143 f. ('. .Vnnkustiidt. Svenska medeltidens friilsesliikter, Del 3 (handskrift i l'|)])sala universitets hihliotek A .IX’c), s. 1(>3. .Se B. !•’. llii.nKBR.XND. Svenska sigiller från medeltiden. IRl 1 (Sthm LSC)!’ -liS67i. Ser. 2: nr 171. 172. 173 (iirkebiskop Olof) ocdi Ser. 3: nr 71 (lagman Björn \äf|. (Sthm 19.),7). s. 214 f. meddelar, att enl. II. Gillingstam den som .Södermanlands lagman nämnde Björn ej kan vara identisk med Björn Niif. Se D.S., Vol. 2 (Sthm 1837), s. 3(52. '1' i 1 1 ii g g. J. Ii. .Vlmqi ist. I.agsagor oeh domsagor, 2
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=