40 RAGNAR HEMMER skada, som annans djur ådra^dl sij^ j^enom hans ^'ärdsi^ård, oin deinia Ijelinnnt sig i föreskrivet skick. Av hillighelsskäl har ett par av svealagariia även fiireskrivil. alt iiägon vådal)ot för brandskada inte ntgår om eld uppkommit i l)randanstiflarens eget hus och denne säluuda även lidit skada, ffärom stadgas i SdmL Bh. 18:pr: »Kommer eld av ugn eller härd och hränner upp bondens hns och hans grannars, då är skadan stor och böterna inga.» Och i DL Bb. 45: 4 förklaras uttryckligen, att delta även gäller om folk brinner inne.-'* I del följande skall ännn beröras ansvaret för sådana riillslesioner. som begås av personer stående under husbonde\älde. samt ansvaret för skada förorsakad av trål och husdjur.1 olika avseenden fiirete reglerna häromöverensstämmelser med vad som gäller om ansvaret för de tidigare omtalade vådaverken. För alla av de nämnda fallen gäller, att ansvaret ursprungligen ohegränsat drabbar husbonden eller en annan än den. .som är upphovet till skadan, även om någon sknld inte kan läggas honom till last. Ihider utvecklingens gång fiirmildras husbondens ansvar, så att han är skyldig att erlägga en bot, som motsvarar landskapslagarnas vådabot. Härjämte kan även den som är upphovet till skadan åläggas ett ansvar (träl. husdjur). Den sista fasen i utvecklingen inomlandskapsrätlen betecknas av alt ansvaret för gärningen i varje fall primärt övergår till den sistnämnda, med undantag för skada, förorsakad av husdjur. 1 den svenska landskapsrätten finnas rätt få sladganden. av vilka man mera kan sluta sig till att husboiideii haft ett absolut ansvar för gärning, begången av fri person, .som underlyder hans välde.Som allmän regel gäller enligt landskapsrätten. att till myndig ålder eller 15 år komnien man själv svarar f<)r sina gärningar. Brott birövade av minderårig man och av kvinna bedcanas i vid omfattning rättsligt såsom vådagärning, oavsett omgärningen begåtts uppsålligt eller inte.**- Klt senare stadium representera sådana sladganden. enligt vilka den skyldige, om han har egen- -* Annorl. GE öO i se Dvan s. 391. .Se ovan s. ‘2(>. ■“ Se VGL II .\1). 28 o. III 83. ÖGL Dr. A: pr (soiö; VGL I Md. 5: 2. II Dr 11. Ill 56 o. OGL Dr. 9 (kvinnai. Det sistnämnda påpekas expressis verl)is i ÖGL Dr. 18:2 o. 5'åd. 15:2 n. 3.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=