33 257 »Att cn VIS, kraftfull och välgörande anda ledt den ling under denna period. Nordiska Haljöns öden under loppet af de sista trettio åren, bevisas häst deraf att Sverige, ifråga omfolkmängd, jordbruk, näringar, kommunikationer, med ett ord, i allt hvadsomligger inomcivilisationens område, [. . .f vunnit en större förkofran under denna epok, än under något föregående lika långt tidsskifte.»~^^ Det presenterade materialet ger vid handen, att frihetsstraffens genombrott i Sverige läter sig knytas till samtida soeiala utvecklingstrender. Frågan är nu, om det kan finnas en gemensam förståelseramför dem. »Since long [. . .f many a social scientist when trying to explain [. . .f changes in the social systemfeels tempted tofindan answer in pointing at changes in deeper structures than those we experience in the world around us, in the surface of our environment. In such a model it is usually assumed that a deep structure was a sort of coefficent of the surface structure to the effect that every change, or most changes could be explained by changes in a deeper structure, or contrariwise, that changes in the deep structure were to result in surface changes. Aven )ag har falht för denna frestelse och ska presentera en sådan modell för att »förklara» varför frihetsstraffen under första hälften av 1800-talet introdu¬ cerades som en av de centrala straffrättsliga sanktionerna i Sverige. Modellen är självfallet höggradigt spekulativ. Men det faktum, att frihetsstraffen etablerades i samtliga moderna europeiska stater-'’^ - oavsett eventuella skillnader i ytstrukturernas förlopp (d.v.s. de nationella historierna), tillåter att modellen kan — och bör — ges en hög abstraktionsgrad. l modellen kopplas frihetsstraffens genombrott till övergångsperioden frän jordbruks- till industrisamhälle. P.g.a. objektiva förändringar — i Sverige föranledda av befolkningstillväxt och ändringar i produktionsförhållanden — inträftade en rad fölidproblem pä olika samhällsområden och -nivåer. Det förhärskande ekonomiska problemet under övergångsperioden blev, hur en växande befolkning i ett fortfarande stationärt samhälle - mer och mer avskild från jordinnehav — skulle finna swsselsättning och utkomst. Försörjningsproblemen uppfattades av samtida beslutsfattare delvis som ett kontrollproblem (fattigdom som en konsekvens av lättja m.m.), som försökte lösas med repressiva, individorienterade åtgärder: tvängsanstalter för arbetslösa (korrektionshus) inrättades och dessa banade den organisatoriska vägen för frihetsstraffens genombrott."'’’ Själva idén, att använda frihetsberövanden som en nv teknik för social kontroll kan sättas i samband med samtida utvecklingstrender: individuahsering l iiin^borg 1856 s. 254 tt., Tlionicc 1861 s. 114 t.; Granberg 1820. I-cmårsbcrättelscrna 182.5, j-orscll [18.51 ] 1844 (4:c iippl.). l orsell 1844 1'örordet. Bi.inclii 1974. Jti-O’Brien 1978 ,s. 508. Svcn.sson 1961 s. 5. Sn.irc 1977 och 1982.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=