32 lagstiftningoch förvaltning:agraraproduktionsformer förändras, det förindustriella näringslivet expanderar, den ekonomiska och sociala mfrastrukturen omgestaltas. »Det är intet tvivel att det svenska samhället ekonomiskt sett undergick en vida mera ingripande omdaning under skedet efter 1860-talet. Men det var dock under det halva århundradet dessförinnan somgrunden lades för den följande utvecklingen. Det var nu som den hävdvunna ekonomiska och sociala organisationen av jordbruket i en del viktiga avseenden definitivt sprängdes, något som starkt bidrog att göra det möjligt att inom jordbruket bereda utkomst åt en mycket stor del av den med ökad hastighet tillväxande folkmängden. Också på handelns och industrins område innebar perioden inledningen till djupgående förändringar. Mest framträddeförändringarna till en början i fråga om själva det rättsliga underlaget för det dåtida näringslivets organisation. Järnhanteringens reglering, sågverksrestriktionerna, skråväsen och manufakturlagstiftningen samt prohibitivsystemet inom handelspolitiken brötos suecessivt ned.» Straffsystemets omgestaltning och fängelsernas organisatoriska utveckling förlöper till synes parallellt med en mera allmänt social och politisk"'’" reorganisation av det svenska samhället. Detta kommer även till uttryck i de byggnadsaktiviteter somfnhetsberövandenas genombrott medförde efter 1825. Särskilt efter 1820 pågick upprustnings- och nybyggnadsaktiviteter såväl på landsbygden somi städerna.Stora kommunikationsprojekt vidtogs:"^"* kanaler, hamnar och landsvägar byggdes ut och 1845 fattades principbeslutet omjärn-v ägars anläggning."'’"’ Samtidigt påbörjades saneringen av städerna.När riksdagen fattade beslutet att låta bygga cellfängelser (1841), så förverkligades därmed inte enbart ett teoretiskt program, utan också de sedan länge framförda kraven på fängelsernas sanering. Men just dessa byggnadsaktiviteter och kravet på sanering utgjorde även ett kännetecknande drag för samhällsutvecklingen i övrigt. Vilken stor betydelse planerade samhällsförändringar hade i samtidens egen förståelse, visar slutligen det stora antalet publikationer omsamhällets utveckRevision av civil- och strafflagstiftningen (Inger 1986 s. 177 ff.). Kommunalreformerna 1817 och 1843 som utvecklade förvaltningen betvdligt; inrättande av särskilda skol- och fattigvårdsdirektioner, sundhetsnämnder och förvaltningskommissioner. — Nva ämbetsverk tillkom; byggnadsstyrelsen (1810), generaltullstvrelsen (1824) som f.ö. var den orgamsatoriska förebilden för »Styrelsen över rikets fängelser och arbetsinrättningar» (1825; Brink 1848 s. 218), generallantmätcnkontoret (1827), poststyrelsen (1833), stvrelsen för väg- och vattenbyggnader (1841). Se Herhtz 1967 s. 209 f. Montgomery 1931 s. 26 f. också Kvle 1989. 251 252 Jfr Hovde 1948/11 s. 710 ff. nu 254 Varvid även fängar som arbetskraft utnvttjades. Thomée 1861 s. 223. Herlitz 1924 s. 164 ff. 255
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=