28 Lagkommittén 1815“^-^ somargumenterade tör bibehållandet av kroppsstraffen med bl.a. hänvisning till att de »dr hastigt övergående, återsätter snart den brottslige i tillstånd att sköta sina tillåtna yrken>>. Lagkommittén 1832-^'* fogade, att kroppsstraffen inte längre kunde anses som ändamålsenliga, eftersomde inte tillräckligt avskräcker »den redan moraliskt förderfwade». (3) Tvivlande röster som ifrågasatte huruvida frihetsstraffet verkligen innebar något straff,“°^ kunde hänvisas till redan tidigt prövade metoder i svenska fängelser:isolering,-^' tystnadsplikt, prvgel och mörk cell.-'^ (4) Samtidigt kunde fängelseidén även - och framför allt — tillfredställa filantropiska och religiösa känslor.Frihetsförlust ansågs kunna föra den brottslige till självrannsakan, ånger och moralisk förbättring; ensamhet och tystnad var lämpliga, för att förhindra »besmittande kontakt» brottslingarna emellan. Fängelseidéns spännvidd kan sammanfattas i två citat: »Att liderligheten icke må onäpst trotsa ordning och lag, påkallar alltså inråttande i hvarje Lån af Correctionshns, dit afskiimmet måtte samlas, till möjlig rening.» »Jag lämnade detta fångelse~'' vida mer uppbyggd ån mången gång jag låmnade kyrkan.» ■'“ till21C Inger 1986, s. 244. Kekkonen-Ylikangas 1983 s. 167 intar däremot motsatt standpunkt: -Det rader mget tvivel omatt Inhetsstratfets genombrott \ erkligen upplevdes so?n en lindring a\' patoljden.- RSt Bih 1815 Bd 3 s. 50. Förslag 1832 Motiver s. 9. U. Arnell om intagningen pa en korrektionsanstalt (1825): -1 stället tör sorgsna halHortwitlade menniskor tinner han [sc. nykomlingen] lustiga brikler, som lefwa et bekxmmerlöst lit. Man tröstar och uppmuntra honom, kanske anställes tör hans skull ännu samma atton et litet brännwinskalas [...]. .Andra morgon är han redan mindre oKcklig, man muntrar honom med upptörandet af hxs ariehanda farcer, eller berättelser af lustiga historier, der knep, skälmstx cken och alla slags brot inflätas med [. . .] skämt [. . .]. Han antar kamraternas wanor [. . .], samt stittar med nagra at dem en förtrolig w änskap.- Cit. etter Kiellen 1937 s. 25 t. Brink 1 848 s. 2 1 0. Denna stratform användes ursprungligen som tortx r a\' rannsakningstangar, tör att ts inga tramderas skuldbekännelse (.Anners 1972 s. 46 f). En utbirhg beskrivning lämnar G. F. Akerhielmi luriciiskt Arkif 1830—31, s. 322-326. Se allmänt Castan 1984 s. 16. Grevillius, PrSt Prot 1828 Bd 1 s. 184. Sc. Chcrr\ ftill i Philadelphia. Gharles Dickens, som besökte samma tängelse, skres' i sina -American Notes- däremot: -I believe that \erv less men are capable ot estimating the immense amount ot torture and agonv which this dreadtul punishment, prolonged tor vears, intlicts upon the sufterers; and m guessing at it mvselt, and m reasoning trom what 1 ha\e seen w ritten upon their faces, and what to my certain knowledge they feel within, I am onK' the more cons inced that there is a depth of terrible endurance in it which none but the sufterers themselves can tathom, ami which no man has the a right to intlict upon his tellow creature. - (cit. efter Gollins 1965 s. 122 t.) Frederika Bremer, cit. efter Wallen 1973 s. 12. 2C3 224 :c3 228
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=