25 het och tiggeri [. . ./ krävs en allvarligare omsorg om menighetens bättre uppfostran [. . .].» Ofta citerat är Munck af Rosenschölds yttrande 1803 att »endast en väl organiserad folkuppfostran kan med säkerhet förebygga var och en våldsam statsvälvnmg». Drastiskt sammanfattar Nils Holmberg1837års fattigvårdskommittés syn på folkskolefrågan. Enligt denna skulle folkskolornas inrättande (d.v.s. införandet av den allmänna folkskoleplikten) framför allt fylla uppgiften att bereda de fattiga det mått av bildning som var nödvändigt för att göra dem till dugliga samhällsmedborgare. Bildning och moral måtte bibringas så »att deras asociala böjelser stäcktes.» Liksom andra'"- pekade Geijer i Fattigvårdsfrågan (1839) på hur viktigt det var, att söka råda bot på fattigdom, dryckenskap och brottslighet genom att höja bildningsnivån.'^' Samma grundsyn återfinns i kronprins Oscars »Gula bok».' ' Den konservativa författarinnan Sophie von Knorring förväntade sig av folkundervisningen »en stor och väsendtlig minskning i ohyggliga, afskyvärda brott, större [. . .] sedlighet, mycket moral, mycket tänkande, mycket talande, mycket godt [. . .]». Skolans delmål disciplin, ordning, »sann religiositet» och moralitet lämpar sig i samma mån för den straffrättsliga förbättringsideologin. Strafflagar bör »/ allmänhet åsyfta icke den brottsligesförstöring eller försämring, utan hansförbättring och återförande till ordning och skick [. . .] att hos brottslingen återuppliva flit, ordning och sedlighet» är strafflagens förnämsta ändamål.Och Gerelius beskrev fångvårdens mål och medel så »att genomverksamhet, ordning och måttlighet alstra flit, stadga och nykterhet; genom renlighet och snygghet mildra temperamentet, förbättra anlagen, upprätthålla fysiken, föda tillgifvenhet, religiös, moralisk och industriell bildning». Skolor och fängelser framstår i ideologernas förväntningar som indoktrineringsanstalter för borgerliga dygderochsommodell för det nya samhället. Det är således ingen tillfällighet, att riksdagen samma år (1841) fattade besluten om ett fängelsebyggnadsprogram och införandet av allmän obligatorisk folkskola. De båda besluten hade — som det framhölls i debatten — ett inbördes Schulzenheim 1801 s. 96. Bramstang 1964 s. 4. 1934 s. 93. Cjcreliiis 1825 .s. 108 ocli passim■, Löwcnhielm 1826 .s. 10. Sjöstrand 1968 s. 256. S. IV, 26, 84. - Ombokens tillkomsthistoria, se M. Hafström 1969. Cit. etter Kjellen 1937 s. 52. Torén, RSt Bih 1815 Bd 3 s.l03. 1825 s. 192 f. Jfr l.ewis 1965. Jfr Rothman 1971. RSt Skr 1840-41 Bd 10.1 s. 1044-1057 (nr. 412). 170 175 171 174 1'5 I7f> 177 1 'S r9 ISC 3
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=