18 År 1793 krävde överståthållaren en genomgripande sanering av Stockholms fängelser. 1797/98 infordrade kungen uppgifter omfängelsernas tillstånd i hela riket och föreskrifter om fängelsernas tillstånd och fångbehandlingen utfärdades under mottot: »Straff för brott [. . f ej måtte ökas genom ohyggliga och osunda förvaringsställen»}^"* Vid samma tidpunkt blev fängelset på Walnut Street i New York känt och Waltersdorfs beskrivning om »Det värkliga förbättringshuset eller Beskrifning öfver fängelset i Philadelphia» från 1796 översatt till svenska. 1799 yrkade professorerna Tengwall och Schulzenheim på en reformerad fångvård. 1803 och 1808 utgavs nya fångvårdsreglementen. 1809 framfördes reformkrav i två riksdagsmotioner (Kröningsverdoch Tham'-') och rikets ständer fäste uppmärksamheten på behovet av straffsystems- och verkstälhghetsreformer. Således tillsattes 1811 Stora Lagkommittén som bl.a. skulle se över hela strafflagstiftningen med hänsyn till »upplysningen, mänskligheten och den brottsliges förbättring».’’-^ Kommittén avgav 1815 ett första betänkande. Medan kroppsstraffen kritiserades, ansågs frihetsstraffet som en »hyllning av tidens anda», vilket »förenar alla egenskaper av ett rättvist och användbart straff», eftersomdet skyddar samhället, ej vanärar’’"* den brottslige, ger tillfälle till besinning och eftertanke till att vän)a sig vid arbete och »gagnehga tidsfördriv», förbereder till förbättring och upprättelse; det kan graderas efter brottets svårhetsgrad och drabbar alla brottslingar lika.’’"’ I Högsta domstolens remissvar välkomnas detta principuttalande undantagslöst av samtliga justitieråd. Endast en medlem'-^ behandlar frihetsstraffet utförligare — på traditionellt upplysningsmanér. Den nya domstolsorganisation som lagkommittén hade föreslagit, var däremot kontroversiell. Detta och riksdagens beslut, att lagkommittén vid sitt fortsatta arbete skulle utgå ifrån att de nya fängelserna (»straff- och korrektionshus») skulle komma till stånd, markerar det datum då frihetsstraffet senast fick sin officiella (ideologiska) legitimation — även om de äskade medlen för att bygga en modellanstalt inte beviljades. Själva opinionsbildningen har legat tidigare och tiden efter 1815 bör tolkas som implementeringsperiod under vilken de nya idéerna verkställdes. Ändå skulle det dröja fram till 1857 innan den första fängelselagen trädde i kraft (SFS 1857:62). Mellantiden kännetecknades av en förskjutning av debatKB27.il. 1798; Wiesclsrcn 1896 s. 16 tt. RoA Prot 1809, Bd 2 s. 533-550. RoA Prot 1809, Bd 3.1 s. 303. B1..1. fick JO i uppdr,ig .itt li.i tillsvn över »f.ini;.irs skiit.sel och underhall» (Alexanderson 1935 .s. 98). G. Hafströrn 1969 s. 208. '-■* Jfr Nvgren 1981 s. 58 ff. ang den parallella diskussionen inom militärstraffrätten. RSt Bih 1815, Bd 3 s. 46-59. Toren RSt Bih 1815, Bd 3 s. 102-107. 121 125
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=