4 våra dagar, kan man få en ganska egendomlig bild. Ända fram till början av 1890-talet tycks vi ha haft ett rätt primitivt system, som inte mycket skiljer sig från vad vi finner i 1 kap. handelsbalken av 1734 års lag. Men redan i Tore Alméns köplagskommentar, vars första upplaga kom 1906-08, finner vi ett raffinerat regelsystem, anpassat efter de krav somställs av en modern världshandel. Metamorfosen förefallar mirakulös.»’ Han framhåller att en sådan slutsats måste vara en otillåtligt stark förenkling och bara visar att rättsutvecklingen är i huvudsak outforskad. Han tar i det anförda citatet sikte främst på köprätten men motsvarande gäller den allmänna avtalsrätten med den skillnaden, att denna inte begåvades med en så mirakulös utläggning som Alméns köplagskommentar, ty Alméns Lagen om avtal . . . (1916) hade, som Almén själv framhöll i förordet, inte alls samma ambitionsnivå. Tiden hade inte räckt till för det. Min uppgift är här att i någon mån försöka fylla den av Hellner påpekade luckan såvitt angår avtalsrätten. Tyngdpunkten ligger med hänsvn till undersökningens plats i firandet av HD:s 200-års jubileumpå utvecklingen i HD:s praxis. Men samtidigt har det synts mig angeläget och nödvändigt, på grund av läget i den svenska juridiska litteraturen, att ge en ganska bred allmän bakgrund av europeisk — särskilt centraleuropeisk — rättshistoria och av den svenska utvecklingen i lagstiftning, lagförslag och doktrin på detta område. Utan en sådan ramskulle en beskrivning av HD:s verksamhet hänga i luften. Min avsikt är att i första hand undersöka hur våra nuvarande regler om avtalsslut - bortsett från formbundna avtal som fastighetsköpet — vuxit fram. En grundläggande fråga blir vad som allmänt krävts för ett bindande avtal. Därvid skall särskilt uppmärksammas hur och när våra regler - de som nu finns i avtalslagen - omanbud och accept såsomvar för sig bindande viljeförklaringar uppkommit. När började man över huvud tala om anbud och accept? När började man räkna med bindande anbud? Med doktrinens terminologi gäller det att undersöka, om kontraktsteorin (kontraktsprincipen) härskade och när löftesteorin (löftesprincipen) började göra sig gällande. Jag skall alltså i första hand syssla med frågor som gäller tillkomsten av bindande avtal och därjämte med frågor som gäller avtalets utfyllning och tolkning. Däremot lämnas frågor om fullmakt och ogiltighet — andra viktiga delar av den allmänna avtalsrätten - åsido, där de inte har direkt anknytning till de nu angivna ämnesområdena.^ En viktig frågeställning blir hur ett handelsrättsligt synsätt slagit igenom men även hur sociala hänsyn gjort sig gällande i rättspraxis. Tyngdpunkten kommer att läggas på 1800-talet c)ch början av 1900-talet, ' SvJT 1984 s. 755. * Jaj; använder utan noggrann konsekvens sammansättningar med »teori» för att ange en beskrivningsmodell, sammansättningar med »princip» för att ange en handlingsregel. ^ Fullmaktsreglerna har lämnats åsido efter överenskommelse med Kurt Grönfors, som behandlar åtminstone en del av dessa. Ogiltighetsreglerna har uteslutits av utrymmes- och tidsskäl.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=