5 även omjag ibland drar framutvecklingslinjerna till våra dagars rättspraxis och i avsnitten omden allmänna rättshistoriska bakgrunden ger återblickar ända till den romerska rätten. 1.2. Lagbestämmelser i 1734 års lag och Den Danske Lov 1683 En viktig utgångspunkt är reglerna i 1734 års lag, den lag som gällde på detta område, när HDkomtill och ytterligare långt frami tiden. Som antytts måste man i köpreglerna söka det somskulle kunna gälla somallmän avtalsrätt. Det är 1 kap. HB, om köp och skifte, närmare bestämt dess två första paragrafer, som kommit att räknas som ett rudiment till en allmän avtalsrätt. HB kap. 1 börjar med en ogiltighetsregel: 1:1. Köp bör ske utan tvang och list med säljarens och köparens goda ja och samtycke. Sker det annorledes, vare ogillt. Det positiva innehållet i denna bestämmelse är att det för avtal krävs säljarens och köparens goda ja och samtycke — somalltså skulle vara opåverkat av tvång och list (ett embryo till 3 kap. avtalslagen). Samstämmighet, consensus, var der väsentliga. § 2 innehåller rättsverkan av laga köp. 1: 2. Nu haver man slutit laga köp; det skall stånda, och ej ätergänga. Var somdet bryta vill, höte tre daler, och gälde skadan. Detta är ett uttryck för den allmänna principen pacta sunt servanda. Här användes den viktiga termen slutit som uttryck för avtalsmekanismen. Samstämmigheten är det avgörande. Men det finns inget mer omhur avtal kommer till stånd. Fastighetsköpet och andra i JB förekommande avtalstyper hade sm egen av formkrav betingade reglering. Märkligt nog fanns så nära som i våra västliga grannländer redan tidigare några allmänna avtalsrättsliga regler, nämligen i Den Danske Lov av 1683, och motsvarande gällde enligt Den Norske Lov från några år senare. I DL 3-1-2 fanns en allmän princip pacta sunt servanda uttryckt. Den ger snarast uttryck för kontraktsprincipen och möjligen för viljeteormoch bokstavstolkning: Alle Contraeter, som frivilligen gjoris . . . skulle holdis i alle deris Ord og Puneter, saa somde mdgangne ere. »Baggrunden for en så vidtgående möderne formulering af en abstrakt retsprincip må va:re den almindelige naturretlige kontraktsregel», skriver Stig Jorgensen (TfR 1966 s. 589).' Ytterligare fanns en bestämmelse under titeln »Contraeter og Forpligter», ' 1 .indra avseenden var, tramhaller Jorgensen (TtR 1966 s. 590), den Danske Lov inte sä avancerad, men denna bestämmelse är ett tidigt uttryck för naturrätten.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=