36 Av tidigare stadslagsversioner har tre, nämligen hs B, Doch 127 a, ofullständigt återgett flock 19 i edsöresbalken, som handlar omvådadråp. Här uppvisar hs Coch E i likhet med hs Aen fullständig återgivning, på flera punkter därjämte skiljaktig från den i hs B. Påtaglig likhet kan alltså även här konstateras mellan hs A och C.*^ En annan och betydelsefull överensstämmelse dememellan är, att hs C— härvidlag ensamstående bland 1300-talsutskrifterna — refererar konung Erik Magnussons stadga av 1357, visserligen införd på annan plats än i hs A- som sista flock i högmålsbalken - och utan ingressen i hs A med datum och namn på utfärdaren. Likheten är ändå slående, och ger en anvisning omde båda stadslagsversionerna C:s och A:s anknytning till den politiska bakgrund, mot vilken de avtecknar sig.^ De förtjänar därför här särskild uppmärksamhet. Hs C daterades av Schlyter till »slutet af 14:de århundradet» och beskrevs av Beckman, som »med något mer än halv bevisning» fann den tillhöra texttyp Söderköping.Hs B, som av Beckman här åsyftas, är emellertid säkerligen en i Stockholm utskriven kopia av lagens Stockholmsversion (jfr ovan). Det är därför påtagligt, att hs C är nedskriven på 1390-talet och alltså senare än den 1387 färdigställda hs B. Sannolikt går de båda tillbaka på den äldsta för Stockholm avsedda lagutskriften. Men hs C har också stadganden utöver hs B. Det är i hs C, som den närmast Stockholm berörande stadgan av 1357 först blivit åberopad. Det kan ge en anvisning om den ungefärliga tidpunkten för dess nedskrivande, ty förbudet av 1357 mot »flock och samling» måste under 1390-talet ha fått förnyad aktualitet. Det ligger nära till hands att sätta hs C:s tillkomst i samband med rikspolitiken under det oroliga 1390-talet. Johannes Magnus, eljest ofta fantasifull nog, ger härvidlag upplysningar av intresse, då han meddelar, att drottning Margateta, sedan hon väl kommit i besittning av Stockholm slugt drog nytta av där rådande intressemotsättningar." Sannolikt är i vart fall, att en förlikning där måste ha ingåtts mellan de stridiga parterna under det nordiska kungadömets resoluta tillsyn: under senare delen av 1390-talet uppehöll sig Margareta och Erik ej sällan i Sverige. Den 29 augusti 1398 utfärdade kung Erik ett privilegiebrev för Stockholm— ett inte minst med tanke på vad som nyligen förevarit ett betydelsefullt aktstycke. Rimligen bör hs C eller snarare dess förlaga då ha utskrivits. Medan Käpplingemorden (jfr ovan) ännu var i färskt minne, var det lämpligt, att i den nya utskriften av lagen åberopa 1357 års kungabrev mot »flock och sam- ** Hs B, D, K, M, Q, Roch 127 a ( av vilka dock B, K och Msenare fått den felande resten införd) återger endast början av denna flock. Jfr Beckman 1917, s. 18, not 1 och HW 1966, s. XX\' f., XLVI, not 54, s. 227 ff. -Troligen berodde den ofullständiga utskrivningen pä att texten i de mönsterbildande laghandsknfterna ännu icke var slutgiltigt fastställd. Wessén uppger felaktigt, att hs F. skulle höra till de handskrifter, som endast återger begynnelseraderna till flock 19. Hs C liksom hs S har placerat här aktuella flock i högmålsbalken. Jfr SGF 11, s. XV t. SGF 11, s. V' f.; Beckman 1917, s. 182 ff. " Johannes Magnus 1554, s. 683 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=