RS 14

90 len mot inkvarteringen av soldater och över deras våldsamhet var många. 1624 begärdes också att ett av tornen i staden skulle disponeras för att kunna hålla soldater fängslade i.^^ Här dyker för första gången upp en grupp i källmaterialet someventuellt inte på samma sätt somandra grupper är integrerad i eller accepterad i lokalsamhället och som sätter tydliga spår i brottsligheten.*^ Soldaterna skiljer sig från det vanliga mönstret för våldsbrott (och för brottsligheten överhuvudtaget) i det att de ofta begick våldsbrott i grupp. Våldet tycks annars i huvudsak ha varit en ”enmanshandling”. En ensam man slog en annan man, somhörde hemma i samma ”närmiljö” - en snickare slog en skomakare, en åkardräng slog en åkare, en bonde slog en annan bonde, en köpsven slog en köpsven osv. Vid enstaka tillfällen dyker emellertid även större slagsmål och olika former av gruppvåld upp i saköreslängder och tänkeböcker. Den 5 december 1580 återfinns i såväl tänkeboken somsaköreslängden ett fall där en tysk köpsven haft med sig femandra tyska köpsvenner i sällskap då Daniel Kröger blev misshandlad i sitt härbärge. De dömdes alla till höga böter.*^Den 11 februari 1624 refereras i tänkeboken ganska knapphändigt ett fall där en tjänare till en av stadens ämbetsmän har blivit överfallen. Det var Axel vaktmästares son somstod anklagad. Han hade också haft med sig ”någre andre bofwar dem han plägar bruka omnattetijd på gatan, gifwandes dem tekn med een pipa som han alltijdh bär hoos sigh”. De anklagade bekände att de ”sådan motwillighet af lust öfwa”. De dömdes att arbeta i bössgjutaregården. De skulle också slås i järn ”till dess de kunne blifwa spächte och man förnimmer af dem bätring”.*® Det på många sätt intressantaste exemplet på ”gruppvåld” kan hämtas från skråväsendets värld. Den 11 oktober 1619 stod Marcus kopparslagares fem gesäller anklagade för okvädande och våld mot Jacob kopparslagares gesäll Casper.*^ De hade överfallit honomi hans mästares verkstad när han stod och arbetade och slagit honom och kallat honom skälm, mördare och lumphund. Casper beklagade sig också över att de hade skickat en smädeskrift till Danzig vari de hade förolämpat hans namn och rykte och beskyllt honom för att vara oärlig. I detta sammanhang kan det vara på sin plats att nämna att andra uppgifter i tänkeböcker och saköreslängder visar att Jacob kopparslagare redan tidigare hade befunnit sig i konflikt med det stockholmska kopparslagarskrået i allmänhet och med Marcus kopparslagare i synnerhet. I rätten försvarade Marcus kopparslagares gesäller sitt handlande. De förklarade att hos demvar det brukligt att då någon somtillhörde deras hantverk arbetade hos en oärlig mästare så blev gesällen aktad i samma grad somsin mästaStb 1624-1625 s 133 (18/8 1624). ^ Tidigare har också Eva österberg observerat att krigsfolk under denna tid dyker upp i samband med våldsbrott, österberg 1983 s 18f, Österberg 1986 s 21. Stb 1578-1583 s 226f. Stb 1624-1625 s 17. Stb 1619 s 135f. 68

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=