RS 10

Festskrift tillägnadGerhard Hafström 62 »Är halff marek Land Jordh, dher ortigenn gieller 2 m., ty är dedh icke mehr ähn halfft hemann, Ehuru dhett i Jordebokenn inskrifwid ware kann, Ty wore Sölfftalett högre, så kunne dhett wäre för fullt. Men effter Sölffthalett eij är mere, der änn annorstedz, ähr dhett icke annett ähn halfft heman, somandre halffue mark Land här i häradett äre». Enligt ett uttalande från lagmansrätten i Uppland den 11 mars 1586,^® bestämdes huru skulle förfaras i fråga omjord, som skulle lösas av syskon och släktingar »thett man efter Landzens sedh kallar Selfftalett, om thet skulle betalas effther öre och ortigh, somnu ij Landett gengze är. Eller ock ther skulle någott ökas vppå mynthet i ortige thalett» etc. En liknande utlösning säges i Gustaf Vasas mandat till allmogen i Uppland den 15 april 154U® skola ske »för skälige pen:r, effter som öris och ortugis (land) gelder i byn». De två ifrågavarande uttrycken i landskapslagarna bör sammanställas med landskapshandlingarnas uppgifter och då närmast med de två undervisningarna från Valö socken för åren 1542 och 1543. Enligt UL ÄB 12 skulle som ovan nämnts systers arvslott i utjorden värderas aptir py thet gitxldar j bolbynumoch enligt HL ÄB 12:2 skulle alla kvinnoarv lämnas ut i utjordar ^eftir r^ettiX sylf tali. Dessa två uttryck kunna antagas ha inneburit detsamma. Detta bestyrkes av 1543 års undervisning för Valö, enligt vilken skatten utgick efter öresland och örtugland sumhon geller i bolbinom i selfftally vilket enligt det föregående årets undervisning betydde »efter jordetalett dog efter somjorden är god och gill till». Silvertalet innebar således en värdering av jorden i mark silver efter som jorden var god och gill, d. v. s. efter dess vid värdering fastställda värde. Som normering för denna värdering gällde regeln vid bördslösen i UL JB 1: 1, nämligen en mark rent silver för varje örtug som utgick av jorden i avrad i säd och penningar, d. v. s. för varje örtugland. Senare genomfördes en mera differentierad värdering. Enligt landskapshandlingarnas till ledning för skattläggningen skrivna undervisningar »gällde» sålunda örtuglandet i Uppland aldrig mindre än 1 mark och endast i undantagsfall högre än 3 mark. I Västmanland och Södermanland »gällde» örtuglandet i allmänhet 2 mark, vilket stämmer med Västmannalagens värdering.^^ Närmare uppgifter om »silvertalets» betydelse vid bördelösen återfinnes i Upplandslagens jordabalks första flock. Enligt denna flock, som handlar ombondens försäljning av sin bördsjord, »gambla byrd sina», skulle jorden först hembjudas bördemannen inför grannar och kyrkosocken. Om bördeJfr Josef Sandström, Markland och bördsrätt (Upplands fornminnesförenings tidskrift 10, Bil. 3, 1927), s. 46 ff. Konung Gustaf den förstes registratur, 1541, s. 250. Angående örtuglandets värdering, se Ledung och marklandsindclning, s. 201 ff.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=