Tomt är tegs moder 61 yngsta av syskonen taga sin lott längst i söder och sedan envar, efter som han var gammal, och den äldsta längst därifrån.^® När systern hade att taga sin lott i utjordar, skulle hon göra det, efter som de gällde i bolbyn {ock taki systir i vmegnum ^eptir py thet gi^eldter j bolhynum, UL ÄB 12)d^ Motsvarande var stadgat i Hälsingelagen (ÄB 12: 2): »Alla kvinnoarv skola lämnas ut i utjordar, om sådana finnas, efter rätta silvertalet {aftir rattiC sylf tali). Härmed kan jämföras den nästföljande flocken, enligt vilken efter föräldrarna helsyskon skulle ärva tre lotter och halvsyskon fjärdedelen »och detta i utjordar, efter som de stå i värde i odalby, lika mot lika». I landskapshandlingarna från Gustaf Vasas tid återfinnas liknande uppgifter, vilka möjliggöra att tolka landskapslagarnas uttryck sylftal och det värde, som gäller i bolbyn. Det framgår av dessa källor, att den kamerala terminologien på detta område varit oförändrad under åtminstone tre århundraden. Årliga räntelängden för Valö socken för 1543^^ innehåller sålunda »ett register vtdragitth på jordetaleth huath som ma(n) skall skatta aff öre ort:(oghen) sum hon geller i bolbinom i selfftall». Härmed må jämföras följande uppgift i näst föregående års längd: »efter jordetalett dog effter somjorden är god och gill till». I Årliga räntelängden för Tierp för 1546^® lämnas en liknande undervisning: »Itemär wettandes att effth(e)r th(ett)e setth gåår skatten wtt I Tyerpe herrath. Först är 15 p(e)n(ing)är i huarie iorde ort*" och 8 p(e)n(ing)ar i orth" tha the skatte effthr iordh(e}n szom hun geller i seg selff (effth(e)r silff taledh) Ther ortugen geller 3 m(ark) skatt(as) aff huarie orth'' 1 öre, korn 1 seting)., flesk 1 mark .» »Ther ortugen geller 2 1/2 mskatt(as) aff huarie orth*' 2 1/2 ort(ug), korn 1 set(ing), flesk 1 m— »Ther orth, gell(e)r 2 mthr skatt(as) aff huarie orth 2 orth, korn» etc. »Ther orth. gell(e)r 1 1/2 m thr skatt(as) aff huarie orth 14 pengr, korn» —.» etc. En motsvarande uppgift återfinnes i ett från Rasbo häradsrätt år 1613 utfärdat tingsbevis beträffande ett hemman i byn Nywilla:^^ Jfr härommin uppsats Land och lag (i En bok om Mälarlandskapen, 1953), s. 128 ff. — Jfr Dalalagen, GB 13: »Då någon tager arv efter sin fader eller en annan man, skall yngste brodern taga längst i söder och den äldste längst från söder». Jfr ock Södermannalagen AB 1:1, enl. vilket lagrum »systers lott i utjorden skulle vara lika god som broders lott är i odalbyn». Uplands handlingar 1543: 12, s. 141 (Kammararkivet). — Jfr min avh. Ledung och marklandsindelning, s. 203 ff. Upplands handlingar 1546, nr 14, s. 77 (Kammararkivet). Riksarkivet, Topographica, nr 440—49, Rasbo härad.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=