Festskrift tillägnadGerhard Hafström äktenskap med väpnaren Lars Bengtsson — full broderdel i hela deras fäderne- och mödernearv.^® I de värendska domböckerna talas ofta om denna sedvana som »urminnes». Den gällde åtminstone även i ett av de övriga fem häraderna utanför Värend i Tiohärads lagsaga, nämligen Sunnerbo. Vid lagmanstinget i Växjö 1622 uppgavs sålunda, »att i dätt heradet (Sunnerbo) gammal sädwänjo warit haffuer, att systeren erffuer lijke emot broderenn»I de övriga häraderna i lagsagan tillämpades på 1600-talet i allmänhet landslagens bestämmelser,®® men många exempel på likadelning förekommer. Det är därför ovisst om likadelningen ursprungligen var förbehållen Värend och därifrån spritt sig till grannhäradena i lagsagan, eller om den funnits i Tiohäradslagen och med tiden börjat utträngas av landslagen i de utanför Värend belägna delarna av lagsagan, nämligen Finnveden och Njudung. I ett av fil. dr P. G. Vejde påträffat tingsbevis från den 5 april 1637, skrivet av lagläsaren Anders Andersson Zotherus vid ett fjärdingsting i Skatelöfs prästgäll i Allbo härad,®® återgives den äldsta kända folkliga förklaringen till den Värendska sedvanerätten. Zotherus var född på orten och åberopar som källa en »sannfärdig» berättelse av ett par nämndemän och länsmannen i Skatelöf. Han hade tidigare legat som studiosus politicus vid Uppsala universitet och där skrivit en fältvisa, somtrycktes somflygblad.^® Zotherus’ uppteckning har följande lydelse: »Så betygass och här medh, at vthi Albo härat ähr och hålles en almen vhrminness sedwane at systeren arffuer halffparten moth broderen och hustrun emot mannen, och går sagan, att quinkönet wthi fem häratz lagh, 166 Svenska medeltidsregister 1434—1441, mg. av Sven Tunberg (1937) nris 1397 och 1398. — Jfr Sten Carlsson, De småländska gränslanden under medeltiden. Historisk tidskrift 1948, s. 8. Flera exempel på likadelningsprincipen under medeltiden anföres av Lars-Olof Larsson, Det medeltida Värend (1964, sid. 13 not 2). Domboken över lagmansting 1622, Vadstena landsarkiv. Jfr Gerhard Hafström, Ur Sunnerbo härads domböcker, SvJT 1936 s. 448, och Till Värendsfrågan, Historisk Tidskrift 1937, s. 257. Vid tingsskötningen d. 11 jan. 1605 av »allt arff och ätoleffue som the åtte i Uglebo gård i Bolmsöö socken» i Västbo härad utlöste två bröder sin moder och sina syskon. Modern hade en tredjedel i gården, d. v. s. hennes giftorätt var hälften mot den avlidne mannens. Sönerna fingo dubbelt så stor köpeskilling som döttrarna, d. v. s. deras arvslott var den dubbla. —Jfr Svenska släktkalendern 1950, s. 321, Yngre Odensvisläkten Hafström. 38 Göta Hovrätts arkiv, civila mål 1637, liber secundus, akten nr 2, den 5 apr. 1637. Se vidare Eric Elgqvist, Ett bidrag till kännedom om Värends härads rätt och Bländasägnen, Hyltén-Cavallius-föreningens årsbok 1926, s. 186 ff. Sveriges historiska och politiska visor, utg. av G. O. Hyltén-Cavallius och G. Stephens, del I (1853), s. 252 ff. 30
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=