83 vari stadgades oin otidigt sängelag mellan fästfolk, då barn hade f()tls f()re iiklenskapet —hade en viisentlig ändring gjorts; intagningen i kyrkan sknlle ske »i tysthet i sakristian».^'** Den sehavottering inför fiirsainlingen. som hestiimmelsen i KL 1()8() innehar, sknlle således upphöra. I (ivrigt hade de tidigare stadgandena hihehållits (med ett par formella ändringar). Detta innehar, att intagningen fortfarande sknlle ske »med det hönesätt. som i handboken infiirt är». Då depntationen icke framlade något förslag till ändring i kyrkohandboken betydde detta, att kvinnan vid intagningen alltjämt sknlle hl.a. fä höra. att hon »sig med otidig hehlandelse fiirsett haver och dig [(iiidj, som är kyskhetens herre, därmed fiirtörnat och din församling fiirargat». 1 paragrafens andra mening, som gällde otidigl sängelag. då barn hade fötts efter vigseln, hade en ändring gjorts i anslntning till en i kapitlets fiiregående paragraf använd ny formnlering om 104 tioiUMis sekreterare kyrkoherden lauirenlius Arnell under arbetets gån}^ inltirl l)eshitade ändringar. I sitt slutliga skick är akten deputationens färdigstiillda koncej)! titt kyrkoordning. .Si AF (s. ää) liar — efter att lia refererat detta av mig visade förtiållande —liärtill anfört; y>Att (lönid nv luindstilen lia rättelserna ocli tilläggen i denna akt gjorts av. . . Laurentius Arnell, deputationens sekreterare» (kurs. hiin. Att handstilen är .\rnells har jag konstaterat. (Staf har icke omtalat detta.) Om det är någon mening i .Stafs uttalande (och den därtill i not 4 lämnade upplysningen om förgiives gjorda efterforskningar), måste det väl vara, att handstilen icke iir tillräckligt hevis för att en person har skrioit någonting. Men .Staf har kanske funnit det underligt, att en kommittésekreterare i ett arhetsexemplar inför av kommittén fattade beslut! Erinras må därom, att denna ändring hade fiiretagits på ett relativt tidigt stadium i dejnitationens arbete. Den fanns redan i den renskrift av depntationens preliminiira förslag, som utgjorde Celsius’ arhetsexemplar, och hade alltså gjorts, innan beslut hade fattats om kyrkopliktens avskaffande ise föreg. not). 103 Det iir möjligt att 1723 års ecklesiastika deputation tänkte sig att iiven handboken sknlle revideras. Det finns doek ingenting som visar, att man i så fall skulle ha iindrat ifrågavarande »bönesätt». Var bibehållandet av detta de prästerliga ledamöternas villkor, då de accei)terade kyrkopliktens avskaffande, den nämnda intagningen »i tystliet i sakristian» etc.? De reserverade sig icke mot dessa eller andra bestämmelser i KOF 1731, vilka de säkerligen i själva verket ogillade (se FOHF.: .Studier i frihetstidens prästvalslagstiftning s. 71). Vad St.af (s. ä.ä ff) har anfört om Olof (ielsius som upphovsmannen till de stadganden i KOF 1731, vilka skulle ersiitta den tidigare ui)])cnbara skriften, fordrar en noggrannare undersökning. K. 118 liimnar här betydligt fler u])i)lysningar än dem Staf har funnit. 104 1093 års kyrkohandbok.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=