81 1781 eller vid 1784 års riksdaf».**- koin bestäniinelsen alt iiii^å i 1 784 års laj,'.”'* Uppenbart är all det är stadgandet i KL lb8() kap. §2 som här går igen. 1 två avseenden innebar emellertid bestämmelsen i Sveriges rikes lag en utvidgning av del äldre stadgandet.”^ Dels skidle böter t'ör olidigt sängelag idgå i alla de fall, då lägersmål åtl'(")l|\les av äktenskap, dels skidle biiter erläggas av båda parterna. Det är dock all miirka, att knngl. maj:t redan tidigare resolverat i enlighet med IVirstnämnda princip.”'’’ och att Svea hovrätt i ett år 1710 till knngl. maj:t refererat mål hade tolkat KL kap. V §2 på sislniimnda sätt. Att denna tolkning ieke stämde med lagrummets formulering var visserligen uppenbart.”” men tolkningen passade väl samman med långvarig kyrklig praxis.”' Formellt fiirelåg doek mellan fiireskrifterna i missgärningsbalken oeh i kyrkolagen den skillnaden, all i sistnämnda fall biiter fastställdes endast för det fall. alt barn hade avlats vid lägersmålet. under del att bestämmelsen i missgärningsbalken gällde alla föräktenskapliga fiirbindelser. Det är hiir av intresse, att det grundläggande stadgandel om liinskaliiger i § 1 av kapitlet (»Lägrar ogift man ogift kvinna . . .») ieke innehiill någon bestämmelse om bevisning, motsvarande föreskriften i landslagen (Mf.LL, ärvdabalken kap. XV; KrLL, iirvdabalken kap. X\’ll), där ilef helte, att ingen fiek beskyllas fiir liinskaliiger, »om han ej är tagen på bar gärning eller barn bär vittne», oeh där det fiireskrevs om bevisning genom 12manna-ed, därest mannen nekade. Alt bestämmelsen om bevisning i 1784 års lag ej upptogs i fiirevarande sammanhang, berodde därpå, all dylika sladganden principiellt hänfördes till rättegångshalken. \äktigare för frågan om tolkningen av stadgandet i missgär- *•- a.a. VIII s. 77 och 1,')1. .Stadgaiulcl har cilcral.s i Itörjan av donna avh. .Mr ibid., diir iivon röreskrilten i KL 1()<S() kap. A' § 2 har citerats. .So ovan avd. 7 s. (>2. Ibid. — Man kan för övrigt fråga sig, oin do lodainötor i lagkoininissionon, vilka tillhörde Svea hovrätt (so Posse bil. 1 s. 7ff), ha inverkat ])å ntformningen av inissgiirningsbalkons kap. I.III ^ 5. Såsom ovan avd. A. 7 s. (>2 har på|)okals, stod dock stactgandot oin att både mannen och kvinnan skulle böta i överensstiiinmolso ined tidens betraktelsesiitt. Se ovan avd. ,■) ocli .\. 7. 110 t> I'llOtnSDK
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=