77 hor skulle en eller liera söndai^ar (beroende på brollels karaktär) »under bögpredikan stå på en särdeles därtill lörordnad pliktpall».*‘*^ 1 överenssfåinnielse banned hade lagkommissionen i sina förslag till lågersmålsbalk infört ett stadgande, att de felande vid lönskaläger skulle, jämte de böter de hade att erlägga, »stå kyrkoplikt».®** 1 förslaget till missgärningsbalk 1729 var emellertid kyrkopliklen struken."*’ Saken låg helt enkelt till sä, alt kommissionen och ecklesiastika depufalionen hade kommit överens om alt bestämmelser om kyrkoi)likt icke skulle ingå i deras förslag. Det var ett redan tidigare särskilt frän pietistiskt häll framfört önskemål som man härigenom gick till mötes.I lagkommissionens protokoll möter den nya ståndpunkten första gängen är 1728."" —Sedan de häda kommittéerna hade träffat (iverenskommelsen om att ur kyrkoordningen utesluta bestämmelserna i KL 1686 om kyrkoplikt,"** .tii}’ har ingon anledning alt i detta sainnianhang gå in på frågan oin l)liktpallcn i övrigt; se härom FÖRl''.; Harnkviivningen passim. .S.IÖGKEN IV s. öt. 438; V s. 3G,ö f; VI s. 3()t. '* Redan år 1701 (.SjöcaiEN II s. 187; jfr FÖRF.; Rarnkviivningen s. 179) hade lagkommissionen varit inne på tanken att i den allmiinna lagen ej medlaga hestämmelser om kyrkoplikl. Men orsaken var då icke, att kommissionen hade något alt invända mot denna. Resultatet hade blivit, att kommissionen i sina följande förslag luVjde sig me<l ett stadgande, att kyrko[)likt skulle utgå eidigt kyrkolagen (se i föreg. not anförda ställen). Detta var icke det enda fall, då lagkommissionen gjorde sådana hiinvisningar. Dylika kvarstodo ännu i 1734 års lag. (Om att detta innehar en hiinvisning icke till KL 1086 utan till 1731 års kyrkoordningsfcirslag se FÖRI', a.a. s. 188 och not 53 därtill.) Här fcirelåg en ])arallell till alt KOF 1731 i sin tur hänvisade till den allmänna lagen (se a.a. s. 188 och not 52 därtill). ■1 a.a. s. 192 ff. ■- Lagkommissionens protokoll 19/11 1728 (.Sjöc.UEN 111 s. 308). Om utformningen i KOF 1731 av de hestämmelser, som skulle ersätta KL 1080 kap. IX (»Om uppenbar skrift och kyrkoplikt») se FÖRF. a.a. s. 182 ff, 191 ff. —.Jag har där (s. 191) uppgivit, att det ej med säkerhet kan bedömas, om initiativet till avskaffandet av kyrkoplikten kom från lagkommissionen eller från ecklesiastika deputationen. Fmellertid bör det tilläggas, att i ett utlåtande till justiliedeputationen vid 1740 -41 års riksdag (med anledning av ett förslag alt avskaffa pliktpallen) uppgav lagkommissionen, att det var den som — efter av kungl. maj;t påbjudet samarl)ete metl 1723 års ecklesiastika deputation —föreslog att den uppenbara skriften och kyrkopliklen enligt KL 1080 kap. IX skidle avskaffas (Utskoltshandlingar 1740—41; 33 nr 6). Frågan 60
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=