RB 9

78 hade man alf draga konsekvenserna härav bl.a. i fråga oin bestraffningen av lönskaläger.”^ Resultatet blev, att lagkoinmissionen — säkerligen i samråd med 1728 års ecklesiastika deputation —i 1781 ars fiVrslag till missgärningsbalk kap. LV § b införde ett stadgande av följande lydelse: »I alla lägersmål, evad det är hor eller lönskaläger, give mannen till kyrkan fyra daler och kvinnan två daler.» Motiveringen till denna bestämmelse lämnade lagkommissionen vid två tillfällen, då dess förslag behandlades i plenum plenorum vid 1781 års riksdag.’® Såväl lagkommissionen som 1728 års ecklesiastika deputation hade utgått från att förslaget till ny kyrkoordning sknlle behandlas redan vid sagda riksdag. Så blev emellertid icke fallet."" Det var emellertid i detta förslagsomkyrkopliktens ersättande med nya stadganden bade utformats. I missgärningsbalkens bestämmelser om hinskaläger fanns ingenting härom. Vid behandlingen i plenum plenorum av förslaget till lönskalägersböter fann sig prästeståndet likväl biira beröra frågan. Ståndet, där en stor majoritet ogillade birslaget om kyrkopliktens avskaffande,’^ ansåg sig dock b(")ra ntgå ifrån att beslut därom kunde komma att fattas. Särskilt med hänsyn härtill hemställde ståndet, att straffet f()r kräver emellertid en närmare di.skussion. som jag hopi)as kunna återkomma till i annat sammanhang. '■* Då lagkommissionen (enl. protokollet 19/11 1728) törsta gången tog upp frågan om konsekvenserna av att kyrkoplikten avskaffades (jfr ovan not 72) ifrågasattes, om icke böterna med hiinsyn liiirtill ))orde sättas till 20 ilaler smt för man och 10 för kvinna, d.v.s. duhhelt så mycket som enligt 1694 års kungl. hrev (jfr texten ovan). Det ])åpekadcs då. att förvandlingsstraffet skulle hli för h()gt: 8 par spö för mannen och 4 par ris för kvinnan, vilket icke vore »poena adjeqvata». Man stannade därför vid 10. resp. 5 daler smt. .Sjögren VI s. 438. a.a. VIII s. 77 och s. 78. — Vid ifrågavarande sammanträden voro lagkommissionens ledamöter närvarande och besvarade muntligt de framförda anmärkningarna. Se nedan s. 89 och noterna 123 och 124 därtill. Normann: Lundastiftets i)rästerskap etc. passim har visat detta, vad angår sagda prästerska|). Det kan emellertid icke råda någon tvekan diirom, att detsamma gällde en betydande majoritet inom prästerståndet. .lag ho|)pas i annat sammanhang kunna återkomma till detta spörsmål.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=