76 Uppenbart är, att den ståndpunkt Svea hovrätt och kungl. inaj:t hade tagit i de här refererade hesliiten kom att vara av betydelse för det fortsatta arbetet inom lagkommissionen. Men hur skall man då förklara följande förhållande? 1 förslagen till missgärningshalk 1729 och 1731, i vilka kommissionen hade flyttat in den tidigare föreslagna lägersmålsbalken, hade man uteslutit vad som där hade förekommit om att de som efter hinskaläger äktade varandra skulle vara »saklösa», d.v.s. befriade från lönskalägersböter och kyrkoplikt. Härmed förhöll sig på följande sätt. Samma år (1731), som lagkommissionen avlämnade sitt definitiva förslag till missgärningsbalk och som detta behandlades av riksdagen,®'’ ingav 1723 års ecklesiastika deputation titl ständerna ett förslag till ny kyrkoordning, avsedd att ersätta 1686 års kyrkolag.®^ Vid utarbetandet av förslagen hade samarbete ägt rum mellan kommissionen och deputationen,®^ ett samarbete, som hade underlättats genomatt några av ledamöterna voro gemensamma.®® Resultatet av samverkan satte betydelsefulla spär i båda förslagen.®' 1 här förevarande sammanhang är det residtat, som nåddes i fråga om kyrkoplikten, av särskild betydelse. 1 KL 1686 kap. IX (»Om uppenbar skrift och kyrkoplikt») stadgades § 4, att den som hade begått lönskaläger eller enkelt .Sjögren VIII s. 77 f; jfr Östergren I s. ,j0 l't'. Kyrkio-ordning, fil riksens höglofligc ständers öiSverseende och gillande nfgifwcn och trykf i .Stockholm åhr 1736 [KOF 1731]. —Om KOF 1731 se hl.a. XoRDiN: Xågra bidrag till kännedom om kapellanernas ställning; DENS.; De ecklesiastika depntationerna; DEXS.; Kyrkolagsförslaget af år 1731; Xt)RMANN; Enhetskyrka och upplysningsidéer; DEXS.: Liindastiftcts prasterskaj) och 1731 års kyrkoordningsförslag; X. St\F: Den ecklesiastika deputationen vid 1723 års riksdag (K.\ 1952); DEXS.: Pietistisk kyrkopolitik; FÖRF.: Studier i frihetstidens prästvalslagstiftning siirsk. kap. D’—VI; DEX.S.; Till frågan om 1731 års kyrkoordningsförslag; DENS.; Rarnkviivningen s. 179ff. — .\tt detta kyrkoordningsförslag tages upp i denna avdelning och icke i avd. 7. d;ir eljest frågor om kyrkolagsförslag och kyrkolag behandlas, beror på det niira sambandet mellan KOF 1731 och förarbetena till 1734 års lag. Förhållandet, som bl.a. har jiåpekals i Lagberedningens historik s. 91, har närmare behandlats i vissa av de uti föreg. not nämnda arbetena; se särsk. FÖRF.: Barnkvävningen spec. s. 187 ff; DEXS.: 1731 års KOF s. 29ff; XORMANN: Lundastiftets prästerskap etc. s. 89 ff. '’® Se FflRF.: Rarnkviivningen s. 187 not 49. ®' Se särsk. ovan i not 65 anf. arb. Om betydelsen av KOF 1731 se den sammanfattande redogörelsen i FÖRF.: Barnkvävningen s. 197 not 92.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=