68 skulle böter fill treskiftes mellan komiui^en, kyrkan och häradet utdömas av de världsliga domstolarna. Det kan icke råda någon tvekan om att Karl IX vid deniia tid icke skulle ha godtagit en sådan bestämmelse. Men förslaget är av intresse med hänsyn till vad som senare skulle komma att föreslås och bestämmas.'’- .\ven förslaget om böter för kvinnan i fråga om andra lägersmål än hor var en nyhet i förslag om världslig lagstiftning. Landslagens stadganden om böter för mökränkning och lönskaläger gällde blott männen.-'^ 1 kyrklig lagstiftning hade senast från början av 1600-talet i vissa fall även den kvinnliga delinkventen ålagts biiter för otidigt sängelag.'-^ I domstolarnas praxis hade i slutet av löOO-talet detsamma en och annan gång varit fallet så väl vid mökränkning som vid annat lönskaläger.-^ Särskilt i fråga om förstnämnda förseelse blev det under 1600-talet vanligt, att kvinnan dömdes till hälften sä stora böter som mannen.-” I kungl. fr)rordningar fastslogs dock denna princip —efter att på 1680-talet ha intagits i specialförfattningar — generellt först år 1604.-" —Det Rosengrenska förslagets bestämmelser om att även de kvinnliga medbrottslingarna skulle böta och att en del av de utav världslig domstol utdömda böterna skulle tillfalla kyrkan äro med hänsyn till den fortsatta lagstiftningen av intresse även vad angår otidigt sängelag. En helt annan uppfattning kom till uttryck i Karl IX:s lagförslag. Där stadgades (giftermålsbalken kap. II-”) beträffande otidigt sängelag mellan fästfolk strängare böter än vad som överhuvud tidigare hade ifrågasatts, samtidigt som böterna graderades med hänsyn till mannens stånd (400 mark för »riddare innan råds» ned till 20 mark för »lösker dräng», d.v.s. ogift dräng) Ännu strängare blevo böterna, om barn hade avlats i -- Se o\an avd. 7 ocli nedan denna avd. spec. s. 78 och -S. 80. -* .Ifr nedan lixkiirs 2. -■* Se ovan avd. .\. 5; jfr även ovan avd. 7. Se nedan Exkiirs 2. 28 Ibid. Om de kungl. he.sliiten alt kvinna vid lönskaläger skulle böta hälften mot mannen, se ibid. 28 Lagförslag i Carl IX:s tid s. 118. 2* »Hävdar fästeman henne förrän vigseln åkommer. . .». ^8 Gradering av böterna var ingen nyhet. En sådan fanns i MELL och KrLL, giftermålsbalken kap. Vill § 1.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=