4 stadslagarna," vilka här tydligen hade påverkats av kanonisk rätt.® »Äktenskapets rättsverkningar skulle inträda, först sedan makarna ’legat en natt tillhopa.'»® Vid här ifrågavarande tid krävde den kanoniska rätten icke vigsel för ett äktenskaps giltighet.^®Redan mycket tidigt hade dock den katolska kyrkan sökt få vigseln upptagen i det svenska rättssystemet.Men endast östgötalagen (giftermålsbalken fl. VI, jfr fl. \41) gjorde vigseln obligatorisk. I övriga landskapslagar och i stads- och landslagarna funnos dock bestämmelser om (den icke obligatoriska) vigseln.^- \4ktigare i förevarande sammanhang är emellertid, att den katolska kyrkan på andra sätt sökte slå vakt om vigselns sakrament. Enligt kyrklig uppfattning kunde man sålunda icke lämna lägersmål i fästning helt utan åtgärd. Vid tillkomsten av KrLL, som i mer än ett avseende visar spår av kyrkligt inflytande,^® beaktades kyrkans uppfattning i nämnda avseende. Det stadgades sålunda, att fästman, som hävdade sin fästmö före vigseln, skulle böta 3 mark till biskopen. Då KrLL liksom MELL saknade kyrkohalk,^^ placerades detta stadgande i giftermålsbalkens kap. 11. Att bestämmelsen icke infördes i de ovannämnda §§ 4—5 —vilka i KrLL helt övertogos frän MELL —utan i § 3, hängde samman med att det var där, som föreskrifter funnos omlysning och vigsel. sin uppfattning i »Jag giver dig inin dotter», spec. kap. I\' och noterna s. 284 ff. ' Hafström: Formen der Ehescliliessung s. 246; DENS.: Den svenska familjeriittens historia s. 6. 8 Ibid. 9 Ibid. A. Es.mein s. 99 ff; G. Sciireiber s. 297 ff; J. G. Zieuler s. 92 ff, 97 ff. 149; Y. Briliotu: Svensk kyrkokunskap s. 256; jfr C.-G. .\ndrén s. 126; J. J.ANSSON s. 9 (och där anf. litt.) —Redan C. G. II.XMM.XRSKJÖLD framhöll i den av honom omarbetade 3. iippl. av ,1. E. F.ant: Vägledning för präster i äktenskapsmål s. 13, att den kanoniska rätten ej ansåg vigsel »vara för ett äktenskaps ingående väsentligt», men han menade, att bestiimmelserna »i våra flesta äldre lagar» (alltså även i landskapslagarna) hade tillkommit i enlighet härmed. A. HolmräCK-E. WesskN: Svenska landskapslagar. Gstgötalagen s. 32. Jfr ibid. samt a.a. s. 114, 117. *8 Se FÖRF.: Stöld av annans hustru s. 9 och not 10 därtill sainl där anf. litt. Se FÖRF.: Barnkvävningen s. 22 och där anf. litt.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=