RB 9

ö H. Helräffande stadgandet oin biiter i KrLL, giftennålsbalken kap. 11 § 3 skedde en ändring genom Västerås ordinantia 1527, där det fastslogs, att sådana b()ter ieke skidle utgå.' liestännnelsen var generell oeh avsåg ieke blott biskopsböler.“ Även om stadgandet kan anses stå i (iverensstämmelse med lands- och stadslagens föreskrift omiikta biird bir barn i beriirda fall. var det ieke detta f()rhållande, som var avgörande. Av den lämnade motiveringen — »efter emellan dem I biräldrarna] är rätt äktenskap inför Gud» — framgår, att bestiimmelsen hade tillkommit under inflytande av Luthers uppfattning.^ 1 sin kommentar av år 1533 till Västerås ordinantia formulerade Laurentius Petri på följande sätt skälet till att böter icke skulle utgå: »Ty emellan lagfäst kvinna och man är rätt äktenskap, det de äii (ddricj oiifdes» (kurs. här).' lÄi konsekvens av att trolovning med åtbiljande »sängelag» 1 SH.V 1021—1719 I: 1 s. 92; jlr S. Tunherc.; Västerås riksdag 1527 s. 30. 55, 59. För vad som antöres i denna avd. se särskilt Lagl>eredningens liislorik s. 79 ff; SÖOERLIN» i K.^ 1951 s. 17; .Sundry passim; Hellsten passim. - .Så uppfattades också saken i en dom i Sörmland år 1599 (Siirmliindska Iniradsdomböcker från 15l)0-talet s. 141). En man uppgavs lia kriinkt en jnga. som han var trolovatl med. Hon hade dött i harnsäng. Då hennes släkt viickle talan mot mannen, resolverade liäradsriitten; »Efter hon var hans trolovade hustru, hlev han fri sagd. att han skulle icke vidare klandras därför.» * Om Luthers uppfattning se särskilt .SUNDRY [)assim ocli om Luthers inflytande på de svenska reformatorerna (.s|)ec. frågan om 1527 års ordinantia) a.a. s. llOff. Äsen Brieioth (s. 250) hetonade, att »de svenska reformatorernas upi)fattning hestiimdes av Luther», men han menade samtidigt, att del var »den medeltida äktenskapsrätten», som kvarlevde i statlgandet om att »fästningen grundläde äktenskapet» (s. 250 ff; kurs. här; jfr nedan denna avd. not 9). Det sistnämnda iir icke riktigt. I Lagheredningens liistorik (spec. s. 80), varpå Rrilioths framställning i luivndsak \ar hyggd, angavs klart, att det var fästning jämte sängelag. som konstituerade äktenskap. I 1571 års kyrkoordning (se forts, av texten) hette det också; »Men med trolovnn utan sängelag haver det sig annorlunda» Ikurs. här). ■' [Tuysei.ius] ; Handlingar rörande .Sveriges inre förhållanden under konung Gustaf I s. 95. — Förmodigen var Laurentius .\ndrea3 upphovsmannen till ifrågavarande stadgande i \';isterås ordinantia (jfr Kjöllerström: Västerås ordinantia spec. s. 90). Sjiilvklart är emellertid, att hestämmelsen icke tillkom ulan Gustav Vasas medgivande. Hans huvudintresse i fråga om hiskopshöterna var ju eljest icke all avskaffa dessa utan att indraga dem till kronan. Se särsk. Yrwing i)assim; jfr Kjöllerströms rec. i K.\ 1957.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=