3 vilket här betydde kiinstcirhindelse mellan ogifta, som ieke voro »i fästning».- Bestämmelserna avsägo barnets arvsrätt. Barn. som bade avlats av fästfolk hire vigseln, var »laggift bustriis barn».'* Oeb barn, avlat i b'mskah'iger. varpa giftermål fiiljde, sknlle likaledes ärva som laggift bnstrns barn. »Ty då ban bättrade kvinnan, då biittrade ban oek barnet.» * Av särskilt iidresse ;ir frågan om barn, avlade »i fästning». Vad stads- oeb landslagarna bär stadgade sammanbängde med dessa lagars f(')re.skrifter om »de viktigaste äktenskapsstiftande fakta». bbiligt landskapslagarna spelade den s.k. sängledningen i detta avseende en avgrnande roll.** Så var ieke fallet enligt lands- oeb s 3 och § (1 (SOU 1904; s. 9 ocli s. lOl. II Motiv iSOU 1904:3.') s. 43 f). — Lafjl)erc(Iningens ovannämnda historik upptages i litteratnrlörteckningen till hade .Vi.mqiists oel» Hafströms kompendier om den svenska lämiljeriittens historia under författarnamnet B. Ekkberg. Del torde vara riktigt, att denne hade fört pennan. Då emellertid ingenting säges hiirom i hetiinkamlet, har jag ieke ansett mig höra ange honom ensam som författare till en framställning, \ilken avgavs av lagl)eredningen gemensamt. - .lag skall nedan Exkiirs 2 diskntera anviindningen av sliinskaläger» i andra betydelser. —Formen »lönskaläger» har valts i anslutning till KU 1080 kap. IX (»lönskeläger»). Det illdre uttrycket »lönskaliige» (»lönskehige») brukas ännu i 1734 års lag, t.ex. niissgiirningshalken kaj). Lill och LV. I modern vetenska])lig litteratur an\:indas både »lönskahiger» och »lönskaliige». ■' ^■id citering av landslagen häck-Wfsséns ed. av MULL. .Sisiniimnda föreskrift gick tillhaka i)å äldre sladganden i vissa landskai)slagar (^^’ESS1•;^'S kommentar a.a. s. 49). — Ilär må erinras om all ifrågavarande hesliimmelser i lands- och stadslagen mer eller mindre kommo igen i 1734 års lag. giftermålshalken kaj). i? 1 och ärvdahalkim kaj). ^’I11 1 och 2. l'örstnämnda lagrum lydde; »Avlar man barn med sin fiistekvinna eller under :iklenskaj)slöfte eller i lönskaläge, diirå sedan fästning eller äktenskaj) följer; de barn iiro äkta barn, och kvinnan njuter laggift hustrus rätt.» ^ Uttrycket iir laget ur Lagberedningens historik s. 77. Om formerna för iiktenskaj)ets ingående enligt landskaj)slagarna se Liz/IK Carlssons uj)j)satser i V.SLA 19.)1. 1953 och 1950 och i Tidskrift, utg. av .lur. fören. i Finland I.IFT] 19.58 samt i Zeitschrift d. Savigny-Sliftung fiir Rechlsgeschichte, (ierm. .\hl. 1958. 15)00; jfr HT 15)01 s. 155) ff. Hennes uj)j)fatlning om all siingledningen var av germanskt ursj)rung. som har hestrilts av Hemmer (.H'T 15)52, 15)55 och 15)58 samt Zeitschrift d. .Sav.-.Stift. f. Rechlsgesch.. (ierm. Aht. 1959, 15)01), är otvivelaktigt riklig. ,lfr (1. Hafström; Volkskunde und Rechtskunde s. 48; DliXS.; Den svenska lämiljeriittens historia s. 2 ff. —.Sedan detta skrevs, har Lizzii-: C.ahl.sson liimnal en sammanfattande redogörelse för såväl Ml’.LL som KrLL —följer jag Holm-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=