RB 9

1()Ö stadslagen kap. II- —i fråga om könsförbindelser mellan ogifta, som ieke hade ingått fästning Under senare delen av 150()-talel förekom dock sporadiskt och under IGOO-talet regelmässigt, alt man med lönskaläger avsåg en könsförhindelse mellan en ogift man och en ogift kvinna, som ftirul var »kränkt» (icke var »nu")»). Då heslämmelserna i lands- och stadslagen om miikränkning rimligtvis icke syntes tillämpliga i dylika fall, hlev det vanligt, att man i stället dömde till d marks hiiter. Det var tydligen det gamla tre-marks-hot-systemet, som här gick igen.^ Bestämmelsen i KrLL. ärvdahalken kap. XVII om dylika höter fö)r lönskaläger, vilken ytterst emanerade från landskapslagarna,’^ åberopades emellertid aldrig som grund för ovannämnda domstolsheslut, enligt vilka dessutom hciterna skulle gå till treskiftes och ej såsom i landslagen endast till målsäganden.*’ - Se ovan avd. A. 2 s. 2 t . ® Jfr ovan avd. A. 4 s. 10 ff. Jfr Stjehnkerg s. 128 not 8. '• Holmr.vck-Wesséns od. av MKLL s. 70. •’ I delta sainnianhang niå erinras oin att Strängnässtiftets prästerskap vid synoden år 1583 (se ovan avd. 5 s. 22 f, avd. A. 6 s. 37) uttalade, att det ieke fanns något annat lagstadgande om lönskaliigcr än det som gällde mökriinkning (Lundström s. 25). y>Intet löst horeri eller lönskaläger^ — hette det — »skall tillstiidjas uti socknarna utan giva överheten tillkänna, att de må bliva straffade som (bids lag förmiiler och .S. Paul det lika med hor och dråp ifrån Guds rike utesluter, efter när snenska lagbok om deras straff, utan jungfrukränkning, intet platt förmäler’> (kurs. här). Synoden utvecklade saken ytterligare i framstiillningar till hertig Karl. Det talades där om »lösaktigt horeri och lönskaläger», och det underströks. att Paulus »all lösaktighet och holeri lika högt med hordom räknar och ifrån Guds rike utesluter» (a.a. s.31; jfr även s. 33). Prästerna önskade därför, »att visst politiskt straff gives för sådana synder till att straffa och avskaffa vid ting och stiimnia». Riktigheten av synodens uttalanden kan diskuteras. I varje fall dönule världsliga domstolar i Striingnässtiftel just vid denna tid (158G och följande är) till 3-marks-bot för lönskaliigcr. Från själva stiftsstaden finns några år senare (1591) en dom av samma innebörd, så formulerad, att det framgår att här icke var fråga om någon nyhet. Det må också påpekas, att då ])rästerskåpet talade oni »löst hor eller lönskaläger» (resj). »lösaktigt hor och lönskaliiger») använde man dessa uttryck som synonymer. I ttalandet om att ifrågavarande brott enligt bibeln var likvärdigt med »hor» blir eljest meningslöst. I sistnämnda fall togs givetvis »hor» i den gängse betydelsen av könsförbindelse mellan två personer, av \ilka åtminstone den ena var gift. Uttrycket »löst bor», resp. »lösaktigt hor» är i själva verket ett av de inånga exemplen

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=