RB 9

162 kyrkoplikl» —gällde dock endast grövre broil oeh innebar, all i fräga om dylika »tillbörlig kyrkoplikl» alltid sknlle bilja etter den världsliga domen. bbnellerlid var del tydligen någonting mer prästerna önskade, sedan (instav II Adolf hade blivit regent. Vad man ville ha var en generell fiireskrifl om kyrkoplikl. Utövandet av denna skidle det sedan bli prästernas sak att omhänderhava. Fastän Gustav 11 Adolf vidhöll den av Karl IX under hertigtiden till en början hävdade, men senare övergivna uppfattningen om kyrkoplikten. var han lika litet som fadern villig att helt (iverlämna kyrkotukten åt prästerna, d.v.s. ge dessa den vidsträckta domsmakt de cinskade få. Klt uttryck Hir Gustav Adolfs uppfattning i detta avseende hireligger just från samma år som den prästerliga överenskommelsen. Xågra månader efter denna ^6/6 1617) resolverade kungl. maj:t.'*'^’ att då missgärningsmän i st.f. dödsstraff benådades till böter, skulle Svea hovrätt döma de brottsliga all »avbedja birsamlingen. . . och taga uppenhar skrift och avlösning i hela birsamlingens närvaro». 1 hovrätternas domar av här ifrågavarande slag iresp. delgivning av kungl. resolutioner) inrycktes också genomgående ett uttalande av sagda innebörd.'*** Gustav II Adolf, som aldrig fastställde vare sig någon ny kyrkoordning eller privilegier för prästerskapet, gav icke beller ål delta någon obefjränsdd rätt att ordna kyrkodisciplinen. Den enda befogenhet prästerna fingo avsåg rätten alt utforma den kyrkoplikt. Se före}’, not. I an.slulning till Schmkdkm.xn eitera.s lirevet i re^jel ]>å det angivna sättet. SCHMKOEM.AN s. 17;t. — .Jfr 1)1.a. Cnattinoius: Den centrala kyrkostyrelsen s. 225 f; K.iöi.lerströM: Guds och Sveriges lag s. 100 f. ■'*® Cnattingics s. 226 f har anfört en rad exempel härpå främst ur Svea hovrätts skrivelser till landshövdingen i Östergötland (de i a.a. not 8 omtalade akterna vol. 50. 51 — för år 1035 —och vol. 55 —för år 1030 — samt vol. 61 etc. för följande år avse dock ej Svea hovrätts utan Göta hovrätts resolutioner). 1617 års kungl. resolution har givetvis tillämj)ats även i hovriitternas skrivelser till andra län. Kn redogörelse för vad som finns bevarat av dessa skrivelser har — vad angår Svea hovrätt — lämnats av S. .IÄger.skiöld i Svensk juristtidning 1964 s. 304 ff. (.\nmärkningsv;irt nog har .liigerskiöld dock icke känt till de av Cnattingius upi)täckta skrivelserna till Östergötlands län.) Redan före tillkomsten av .liigerskiölds nämnda artikel hade fil. lic. B. .\nkarloo fäst min uppmärksamhet på de i artikeln omtalade aktsamlingarna, vilka jag delvis har gått igenom.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=