161 1'rågan, huruvida överenskommelsen verkligen kunde ha tillkommif »med överhetens hejakan». 1617 års »förening» innehöll en rad bestämmelser om kyrkotukt och kyrklig bestraffning (risslitning,neslig placering under gudstjänst, hiiter m.m.). ^'ad så nämndes återfanns mer eller mindre bland de hiskopsstadganden om kyrkodisciplinen, vilka hade utfärdats inom stiften.’’^ Men hela denna prästerliga lagstiftning vilade på osäker grund. \ölka befogenheter ägde prästerskapet överhuvudtaget i dessa avseenden? Det var enligt prästernas mening angeläget, att detta blev klart fastställt genom fiireskrifter, givna av överheten.^- Sådana bestämmelser skulle — menade prästerna —lämnas i den reviderade kyrkoordning, man (inskade få anlagen, samt i de privilegier för ståndet man begärde alt konungen skulle fastställa. Då man icke kunde nå fram tillriickligt fort på dessa viigar, försökte prästeståndet år 1614 och år 1617 att förmå Gustav 11 Adolf att utfärda ett mandat om kyrkotukten eller stadfästa de bestämmelser härom, som funnos i ett hertig Karls brev 28/5 1586.'^^ Det sistnämnda — som har kommit att gå under beteckningen »Hertig Karls mandat om •*® I punkt 1 av 1617 års överenskommelse helte det: »Att ris[)likt icke alldeles varder nederlagd utan för de grove syndare, som kyrkoordningen förmiiler. lieliållen. Men mandråpare och horkarlar, som bliva till livet henådde och första gången taga skrift, må sig blotta och riset i handen hava» (SRA 1:11:2 s. 30,0). Uppgiften om risplikt fanns icke i Uaa/us: Inventarium (jfr texten ovan samt not 12). .Se ovan avd. A. 1 fråga om de hiir omtalade önskemålen och om vad som angives i forts, av texten se särsk. 11. Unattingius: Den centrala kyrkostyrelsen spec. s. 223ff; KjöLLERSTRöM S|)ec. s. 70 ff; DlilN.S.: Guds och .Sveriges lag spec. s. 76 ff, 101 ff. Originalet till delta hrev finns icke i något arkiv inom Karls herligdöme utan liar av någon anledning hamnat i Linköpings domkapitels arkiv (K 1 a, la; \’adstena landsarkiv). Professor Kjöllerström, som tidigare har behandlat brevet (Kjöllerströ.m: Guds ocli Sveriges lag s. 77 f) efter det i stort sett korrekta trycket hos Schmedeman s. 83 f, har fiist min uppmärksamhet i)å detta original. .Schmedeman har kallat brevet: »Hertig Karls mandat om kyrkoplikt». På baksiilan av originalbrevet finns följande anteckning: »Kunglig maj:ls fullmakt om dem som sig motvilligen emot kyrkoplikt förhålla». Prof. Kjöllerström har påpekat, att anteckningen är från slutet av l.öOO- eller hörjan av 1600-talet; givetvis har den dock gjorts, först sedan Karl blev konung. Om han vid den tiden gillade vad som stod i kungl. hrevet av år 1586 är ett annat spörsmål. 11 Thomson 32
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=