157 bosfäiiiinelserna l)ältre än någon annan överenssläininer inccl originalet — bl.a. äro de ovannämnda böterna de.sainma soin i delta budaga. Väsentliga avvikelser föreligga.*' N. SÖDEKLlNl) nlnyltjals i en uppsats i KÅ 1951 och därvid lagts till grund bir framställningen, som om den vore likvärdig med originalaklen." Prästerskapets (iverenskommelse år 1017 upptogs i latinsk (iversältning i J. H.\azius; Inventarium ecclesiie Sveo-golhorum.'- Framställningen diir stämde dock icke helt med originalet; bland annat voro vissa av dettas stadganden uteslutna. Längre fram i tiden synes emellertid 1617 års (iverenskommelse ha varit känd —åtminstone i vissa domkapitel —endast genom Haazius’ arbete. 1 remissyttranden 1712—1713 vid behandlingen av frågan om otidigt sängelag av präst hänvisade sålunda såväl Uppsala domkapitel som Stockholms konsisloriiim till den hos Baazius tryckta »akten».Likaledes låg Baazius' arbete till grund fiir uttalandena om 1(117 års överenskommelse såväl i S. Wilskman; Swea rikes ecclesiastiqve werk som i T. Norlin: Svenska kyrkans historia.'*’ kan dock icke ha verkställts med originalet som direkt Avskriften har av ® Avskrillen .saknar originalets nainnnncierskriitcr och inarginalrnhrikcr Oininreringen av de olika j)iinkterna har dock bibehållits). Icke heller finns I,aurentins Panliniis’ uppgift om aktens tillkomst, ^'idare visa de två sista — här icke relevanta — punkterna högst betydande avvikelser från originalet. Den sista punkten (lt)| innehåller t.o.m. helt andra bestämmelser iin 1017 års överenskommelse. .SÖDKHi.iM) i K.\ 1951 s. 29 not 5. " .Söderlind. som tydligen icke har känt till originalaklen i riksarkivet, vilken trycktes i SR.V först år 1954. har icke anfört något bevis för att Uj)])- salaavskriflen (han anger uttryckligen att det :ir fråga om en sådan) skulle vara korrektare än andra. —Då stadganden i kyrkliga akter icke helt överensstiimma med Lppsalaavskriften, betraktas detta som avvikelse från de ursprungliga l>estiimmelserna av år 1617 (a.a. passim; se t.ex. s. ilO). Haazu's s. 097 ff. 1 fråga om böterna för otidigt sängelag hatle Haazius den rätta n|)pgiften enl. 1017 års överenskommelse (1 daler). Se ovan avd. 15. 3 och nedan forts, av texten. Remissyttrandena finnas i den nedan (not 20) omtalade akten Utslagshandlingar 11/10 1714 nr 15. — ^Md denna tid torde den ovan omtalade aktsamlingen 1-2 1:1 ha funnits i UD.\. Vad än orsaken var. åberopade man likväl Raazius’ framstiillning, som icke helt överensstämde med Uppsalaavskriften. S. WlI.SKMAX s. 473. T. Noulin 1: 2 s. 33.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=