2 Föreskrifterna i KL kap. V § 2 handlade om »barnakvinnors kyrkogånij» oeh åsyftade således blott de fall, då barn bade blivit en följd av förbindelsen. Uttrycket »otidigt sängelag» användes därvid endast i fråga om sådant lägersmål fiire äktenskapet, där barnet bade fötts först efter bröllopsdagen.'^ En fiirbindelse mellan fästfolk, vilken bade lett till att barn bade fötts före vigseln, gavs i denna paragraf icke beteckningen ofidigt sängelag. I del fornmlär i handboken, vartill KL kap. V § 2 hänvisade, kallades emellertid en dylik förbindelse »otidig beblandelse».^ Och då prästerna i KL kap. XV § 17 ålades att varna »för olidigt sängelag». avsågs därmed alla föräktenskapliga förbindelser mellan trolovade. 1 det följande skall termen »otidigt sängelag» användas i fråga om alla fiiräktenskapliga förbindelser mellan sedermera gifta personer, d.v.s. om varje lägersmål mellan ogifta, vilket åtfiiljdes av äktenskap, vare sig kontrahenterna vid lägersmålet voro i »fästning» (trolovade) eller bon hade hävdats under äktenskapsbifte eller intetdera var fallet.'’ 2. Magnus l'>ikssons landslag [MELL] och stadslag [MlLStL] innehöllo i giftermålsbalken kap. 11 (resp. §§ 4—5 och §§ ö—4) stadganden om barn, avlade »i fästning» ' eller i »lönskaläger». (»lönskaliige») fanns i kapitlets § 1. Oni ))cstraffnint' av lonskaliii’er stadfjadcs i denna och följande paragrafer, vad angår det världsliga straffet, och i kap. LV § 5 om kyrkliga böter. Se härom ocli om innebörden av bestämmelsen i kap. LIII § 5 närmare nedan avd. A. 8. * .\v sammanhanget framgår, att man här liksom i den föregående meningen endast tänkte på förbindelse mellan fästfolk. Jfr nedan avd. A. 8 s. 84. ^ Till det åsyftade formuläret i 1093 års handbok återkommer jag nedan. “ Nyländer s. 29 tolkar sängelag på ett annat sätt än här har skett. Se hiirom nedan E.vkiirs 3. * Beträffande ile villkor, som skulle uppfyllas för att »fästning vara rättsgiltig, liksom i fråga om de efter reformationen framförda kraven på kyrklig trolovning samt de senare tillkomna bestämmelserna om laga trolovning se bl.a. G. Hafström: Formen der Eheschliessung in Schweden; DENS.: Den svenska familjerättens historia s. 2ff; DENS.; Från fästning med fastar etc. samt i dessa skrifter angiven litt.; S. Hellsten s. 76ff; Lagberedningens historik s. 7.5 ff. Jfr även Aktenskapsrätt. Förslag av familjerättskommittén. I. . . Förslag till ändring av giftermålsbalken. 1. kap. Om trolovning skulle
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=