145 icke obilligt med »suspension på någon lid». Det 1'all, som här åsyftades var närmast del, vilket i prästeståndets (iverenskommelse 1()17 hade upptagits under punkt 12.^^ »tilltal» av konsistorium — att straffet ntiikades Summerar man konsistoriernas förslag finner man alt (med inriiknande av Linköpings domkapitell 8 fiirmenade, att ingen särskild bestraffning skulle äga rnm. Samtliga övriga 14 uttalade sig för någon form av dylik. Sålunda yttrade sig 6 konsistorier för suspension under längre eller kortare tid. (I^tt ville komplettera suspensionen med avhön inför fcirsamlingen.) Utom dessa sex ansåg 1 suspension höra äga rum i ett speciellt fall (se nedan). — B()ter ut()ver vad som stadgades i KL kap. V § 2 fiireslogos av 3 konsistorier. (Två av dessa menade att prästmannen dessutom borde erhålla varning av konsistorium.) För enbart dylik varning uttalade sig 2 domkapitel, varjämte 1 menade att straffet antingen borde vara en avhön inför fiirsamlingen eller —och hellre —en varning vid allmänt prästmöle. —Utan närmare precisering uttalade sig 1 konsistorium för bestraffning uUiver böter enligt KL kap. ^ 2. \äid slutligen Uppsalakapitlet beträffar, synes dess förslag i fråga om de fall, som omtalades i nämnda lagrum, innebära något större straff än vad där var stadgat —vilket straff nämndes dock icke. Därtill fogade ärkestiftets konsistorium — likaledes utan närmare precisering — ett fcirslag om strängare bestraffning av icke trolovade personer, som gjorde sig skyldiga till lönskaläger men därefter ingingo äktenskap. Av delvis samma natur var Kalmar domkapitels förslag om suspension (jfr ovan), därest en präst hade »olovlig förbindelse med en oanständig person» och därpå ingick äktenskap med henne. Mer än hälften av konsistorierna hade sålunda uttalat sig fiir all priist, som gjorde sig skyldig till otidigt sängelag, skidle utom böter enligt kyrkolagen bestraffas antingen med ytterligare biiler eller med viss tids suspension. Innan lagkommissionen besvarade den kungl. remisskrivelsen om vad den i sitt protokoll kallade »präster, vilka avancera sin amour emot sina fästekvinnor», hade den fått laga del av de dä Jfr ovan avd. 15. 1 .s. 110. 10 Thomson
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=