92 Papekas må, all präsleständet ansä^ sig biira i el t cirkulärbrev 4/() 1752 erinra dels om att böter skulle utgå enligt kungl. resolutionen 12/4 1749. dels om att vid kronobroll böter däruliiver skulle erläggas enligt KL KhSö kap. XV § 20. ligt. att detta cirkulärbrev har givit sockenprästerna den upptattningen, att det ankom pä dem (och sockenstämmorna) att besluta om b()ter för olidigt sängelag —i varje fall då barn hade avlats i fästning men biddes först efter vigseln, kunde förefalla så mycket naturligare, som man torde ha ansett självklart, att man skulle ftirfara på detta sätt beträffande kronobrott. 12Tc Det förefaller tro127il En dylik beslutanderätt 1 detta sammanhang må erinras om en annan kungl. resolution beträffande biiter fiir olidigt sängelag. Frågan gällde änka. som hade begått dylik förseelse. Lagkommissionen hade i sina tidigare birslag till lägersmålsbalk, resp. missgärningsbalk jämställt »ärlig och oberyktad iinka» med mö. 1 sitt definitiva förslag hade kommissionen emellertid strukit orden om änka. I 17Ö4 års lag talades sålunda blott om lönskaläger mellan ogifta.Säkerligen var avsikten icke. att »oberyktad änka» skulle behandlas på annat sätt än ogift kvinna. Men kommissionen hade förbisett, att kungl. maj;l 12/1 lö98 hade resolverat beträffande böter för änka. vilken icke kunde anses som oberyktad. 1 KL kap. XV § 24 stadgades, att änka icke fick träda i nytt gifte, förrän ett år hade gått efter hennes makes död. 1 anslutning härtill uppkom frågan, huru hon skulle bestraffas, därest hon begick lägersmål under »sorgetiden». 1 sagda kungl. brev stadgades, att hon — utöver lägersmålsböterna — skulle för otidigt sängelag böla dubbelt till kyrkan, d.v.s. 4 daler silvermynt. 129 I lagkommissionens birslag och i 1784 års lag fanns '-"c Nor.m.ann: Clcri coinitialis cirkiiliir s. 342 f. *-‘‘1 Se nedan denna avd. not. 140. Se Kxkurs 2. Scn.MEnEM.AX s. 149(5. — Iteslutet oin högre höter tor änkor överensstämde med den uppfattning, som hade framförts på en synod i lliirnösand år 1(594. På frågan, om ieke änkor som hade låtit hiivda sig före vigseln, borde »höta lika jmed pigor] för en kysk skrud» blev svaret: »Ankor konsideras icke lika med pigor, utan ile kunna giva något efter råd och ämne till pios usus» (.SönERi.iM): Norrhindska kyrkostadgar s. l.>7). 128
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=