91 120 gått t'iirul eller skett efteråt», att bötesstadgandet i kyrkolagen hade ändrats genom den allinänna lagen. Det var bestämmelsen i denna som gällde, även i sådana fall, som nämndes i KL kap. § 2. återkomma till konsekvenserna längre frami tiden av denna iippfattning.^"' Här må emellertid följande påpekas. 1 domböekerfinnas åtskilliga mal. där dom fälldes enligt missgärningsbalken kap. Lill § 5. Jag har emellertid ieke funnit något annat fall iin det ovannämnda, där saken drogs inför domstol, sedan vigsel redan hade ägt rum efter hävdande under äktenskapslöfte. M.a.o. jag har ieke funnit något mål, där kungl. resolutionen 12/4 1749 kom att tillämpas. Alla de mål, där dom fälldes enligt sagda lagrum, hade dragits inför domstolen som brott mot stadgandena (sagda kap. § 1) om limskaläger. 1 samband därmed hade äktenskapsliifte givits, oeh domen kom därför att innebära, att delinkventerna —i stället fiir till lönskalägershöter enligt § 1—8 oeh h(")ter till kyrkan enligt halkens kap. L\" § 5 —dömdes till böter lT)r otidigt sängelag enligt kap. LIII § 5. Ibland utsädes detta direkt, såsom då det i en tlomhok hette, att vederbörande —på grund av att äktenskap kom till stånd —»frikändes för den påstådda plikten [föir limskaläger] oeh diundes att erlägga böter enligt missgärningsbalken kap. ö8 § ä». Härmed var sålunda fastslaget. 126;i Jag skall nedan 127a na 1271) I.andstiskalen .li)han Gcstrins skriv. 28/7 1748 till jusliliekanslern och dennes nnderd. skriv. l.")'l() 1748 (Utslagsliandlingar 12/4 1741) nr 1) 13); Lagkoinniissionens nnderd. yttrande 4/2 1741) (Lagkommissionens skrivelser till knngl. maj:t 1748—17.')4); Knngl. majds hrev 12/4 1741) till justiliekanslern (.Institierevisionens registratnr; tryckt i 1845 års ed. av KL ItkSti s. 118 1'). — Tydligen var landsfiskalen i ilet föreliggande målet — i motsats till lagkommissionen ocli knngl. iiiajd rörande tolkningen av inissgärningshalkens kap. Lill § 5 (jfr ovan s. 87 f). Underligt nog omtalar R.MIKNU’S i sin Liirohok i den svenska kyrkolagfarenheten (1830) s. .337 emlast hestämmelsen i KL kap. V § 2 men icke stadgandet i inissgiiniingshalken kap. Lill S 5. .Se nedan s. 1)7 ff. — Det må påjiekas. att i landsfiskalens inlaga talades om hiivdande under iiktenskapslöfte, under det att kungl. hrevet använde nttrycket »fiistehjon, som före vigseln haft otidigt sängelag». Såsom ovan (s. 84 f) har \isat.s, skulle dock vad som var stadgat i sistniiinnda fall giilla iiven vid luivdande under äktenskapslöfte. '-'a .Ifr neilan denna a\(l. not 131). '-‘Il V. (ii)inge hiirads domhok 3.1) 1701) (Göta hovriitts arkiv). av samma mening som Petter .Vhrahamsson
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=