69 var av i^iild ocli därii,'enoin synnerli^'cn (lyrl)ar. 'I’alrika silverriiii^ar iiro einelleilid bevarade Iran medelliden oeh sannoliki har en del av dessa varit I’iislei'avor. I varje 1'all i Skåne betraktades del doek under äldre inedellid som så självklart, all riisles^åvan sknile vara av f^nld, all »Irolova» i Skånelaf^en bell enkell kallas rr)r all »gnldtiisla»All laslei^åvan nli^jordes av en ring sägs doek ieke hiir. Som bevis ])a vilka svärigbeler. i delta fall sannoliki av ekonomisk nalnr, anskairandet av en läslningsring kunde liira med sig, skall bär en episod frän 15()()-lalels fcirra halvsekel älerges. Dä mäsler laik Svenonis, dikl 1545 oeh kort hire sin d(")d nlniimnd till biskop i Skara, sknlU* »fästa sig Inistrii», hade han ingen ring »rede i)ä den lid». Del kan niiinnas, alt miisler luiks barndomsår priiglades av ytlersla armod, dä fadern dog lidigl, men sedan hans mor gift om sig, tycks familjens ekonomiska sliillning ha fiirbällrals. Miisler kaäk viinde sig till sin mor och bad henne fä läna (‘ii ring. Modern svarade, all hon vore viil till freds med all sa skedde men frnktade IVir alt hennes man alllsa lAäks slyvfar misstycka, all hon lanade horl ringen. Sannoliki var d(“l hennes eg(‘n fiisiningsring del var fråga om. Miisler laik lovade dä alt inl(“ behålla den liingre »än som han kunde fäsla henne (hrnden)»; sedan sknile han sjiilv läla giira sig en ring. lifUMsom l^rik var (mi kyrkans man, var d(4 sannoliki i själva verktd fråga om vigseln, som (Miligl kyrkans ordning borde ske i oniedelharl samband nu‘d Irolovningtai. Sä snarl hiigliden var (iverslandiai, älerliimnade Ihik piMsonligen lanegodsel; huruvida hiskopsfrnn någonsin har en egen fiisiningsring v(“la vi ingenting om. Kinglänel fick emellertid ell efterspel, da miisler Ihiks mor under en arvsproc-ess mol heniu* nagra ar eller hans cliifl hl.a. beskylldes iiir alt med vald ha tagil ringen Iran sonhnsiruns hand, en beskyllning, som hon dock lyckades fria sig ifran.'’^’ skull(“ Innan vi liimna iimnel, skall hiir ytterligare en episod, iignad all belysa ringens symboliska betydelse återges, lliindelsen, som tilldrog sig i Siiderkiiping ar 1596, Ix'riiltas i protokollen Iran iirkehiskop Abrahams riilsl. lAi man hade under dryckenskap Iroloval sig nu'd en kvinna och oniedelharl diirefter hiivdal henne. Innan han liimnad(‘ kvinnan, gav han henne sin signelring. .Ml del i sjiilva verki'l inte \ar fraga om nagon formell Irolovning
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=