Ö() r(')lj(len. fällde del all India reda |)å den. så all inan inie gille l)orl en llicka nian all vara räll gillonian. Del koslade nämligen dryga hiiler, sa dryga, all del inIe var dyrare all dräpa en jierson. Knligl 1'pplandslagen iAH 1) inasle sålunda den, som horlgille im') nian alt vara råil gifloman, hiila 40 marker, samma snmina. som nlgjorde (enkeli mansbol (MB 10:1), Och ändå vore dessa heslämmelser milda, om man jiimliM- med isliindska birhallanden. På Island kunde den person, som gjoii inirang i gillomamums riilligheler och nian denni's lillalelse gill horl en flicka, bli diiind lill landsbh'visning och vad viirre var: också fäslmannen kunde, om han inie kunde hevisa all han handlat i god tro, bli landsITirvisad.'' Men sa var del ju också giflomannen, som hade att la emol fiislegavan. Hade inte straffhotet varit sa ohiinluirligt, kunde ju en jjerson frestas till all under falska uppgifter lura till sig de skänker, giflomannen enligt lag och hävd hade riill till. Risk fanns också f('tr att flickan kunde bortlovas två ganger till olika miin, ell birfarande, som redan del med tanke pa trolovningens riillsligl bindande karaktär var ell allvarligt lagbrott. .\tl ])a delta siitt trolova en kvinna, som redan var fäst vid en annan, kallas i laiulskapslagarna betecknande nog »alt lägga fiisiningsgava pa fästningsgava» lUL AB 1);^- fran fiirra hiilflen av ItjOO-lalel ha vi l(’)r samma sak uttrycket »nedlägga sina gavor uti en annans. l''()ruts:illningen fiir giftomannens maklfullkomliglud gentemot sin skyddsling var jn den. att kvinnan enligt landskapslagarna var »("ivermaga», omyndig. Om kvinnan hegick nagol brott, kunde detta f(">r hennes giftoman medfiira iklesdigra konsekvenser. I tgjordes sirat fel av biiter. var han tillgångar dock. om hon begick nagon Icirbrylelse. som till konsekvens hade fredl()shet; det var i så fall enligt ^’äslg(■)lalagarna inte hon ulan giflomannen. som drabbades av detta barda straff, eftersom »(iverkvinna, barn eller Iriil — inli' kunde diiinas Iredlos.'^ om kA innan inte hade nagra skyldig att erlägga dem av egna medel. Värre var maga» (liftomamuMis skyldighet att helala b(')ter eller Hy Iredkis i kvinnans stiille sammansliilles direkt med hans rätt till \ängå\ a, da del om broder som git toman heter: »Diirlcir tager hrod(‘r vängåva, alt han skall svara bir moders eller systers brott och liv ur landet, om det kommer diirhän».*'’
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=