44 viljes. Men vnrl ska vi viinda oss?» Hciskiild säi^er då, all han tiinkl nl ell passande gille till sin bror, en kvinna, som heler Ihnu doller lill en vis oeh rik hihding. Unn är närvarande pä lingel. Hnl fär se henne och 1'allar behag lill henne. De häda hrikierna scika npp Unns fader oeh sedan de lalal oni varjehanda, kommer IhVskidd, som iippiriider som broderns Ixnieman, fram med sill iirende. Han säger: »Mill ärende giiller din dollers hrndkcip. Rnl vill vara din mäg oeh köpa din doller. .lag skall ej spara pa gödsel.» Sa småningom kommer man (iverens om de ekonomiska villkoren, oeh villnen lillkallas fcir all l)rndk(’)pel skall vinna laga krafl. Man tar varandra i hand och hekriiftar avtalet oeh tiden f(")r l)r(’)lloi)el l)estämmes. Diirmed är Unn hortlovad utan alt man fragal om hennes (inskningar. Dä Il(")sknld senare skall gifla horl sin egen doller. den harda. stolta och ondsinta llallgiird. gär del lill ]iä samma sätt. Hallgiird lilllragas inte om sin mening, hriidkiipet gtires iipj) henne IVirnlan. Men dä hon far veta vad som hiint, far hon nl i de hillraste f(")rehraelser mot sin far: »Xn vet jag vad jag liinge anal. att dii ej har mig sa kär som dn jämt sagt, enär dn ej fann det nuidan viiri all lata mig vara med i detta mal.» Äktenskapet slutar illa, Hallgiird later drä])a sin make oeh da hon senare gifter omsig Iva ganger, lata hennes fränder, visa av skadan, henne sjiilv rada (iver sitt gifle.'**^ Xn fiirhaller det sig visserligen sa, att del isländska »kaup», k(ip. i iildre tid hade en vidsiriiektare lietydelse iin värt »k(ij)» oeh kunde betyda ocksä »avtal aheiajpas av dem. som bestrida fästningens innelxird av k(ij). Dt‘l fiirefaller dcjck. scjin om »kaup» i regel syftade pa sadana prestationer, f(ir vilka betalning erlades om inte rent av pa själva l)etalningen. »Uiöakaup» betyder sälunda den betalning, som ])riist(m erlxill f(ir hallande av gudsljiinsl, »fararkanp» en fiirjekarls liirjarhin etc. Argumentet tVirefaller därfiir tViga hiirkratligt.'-’ Ty om man med k(ip» (kanp) avser en handling, varigimom en [)erson till en annan mot materiellt vederlag avträder nagol. kan man inte komma ilran att (iverlatelse av bruden enligt sagornas vittneshiird en gang (^eksä i Xorden haft denna karaktär. I'ragan, om del är brudens ])erson eller endast f(irmynderskaj)et (iver henne s(jm (iverlates, fiirefaller vara av sekundärt intresse, i varje tall i detta sammanhang. ett argument, som ständigt
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=