136 detta det urspruni^dii^a l)ruket. vilket ju oekså 1'ranigår av den l)euiiinniui', som var den vanlii>a, l)rudslenen/’'’ I saviil franska, tyska som svenska språken kallas brudstenen stundom »heta stenen», lui sannolik fcn’klarins^ är. att det en yanii; i hednisk tid tiints brännoffer pa stenen. Ännu i da^' betxder »stå pa heta stenen» i svenska dialekter »gifta sig».'*” Huvudtemat f('»r den hiir liimnade främstiillningen har varit och är ett f(')rs(")k till rekonstruktion av formerna f<’)r iiktenskapets ingaiMule före den kanoniska riittens iidriingande i vårt land. Denna syni)nnkt har emellertid av fidklarliga skäl icke kunnat renodlas, framfiu' allt inte. om man samtidigt efterstriivar att gt* den kulturhistoriska bakgrunden till iildre hrcdlopsseder. \'i ha nu ftdjt hurusom alla formaliteter i fråga om fästning och giftermål iakttagits, hur bruden iiverantvardats i hrudgummens hiinder och f(">rts från det gamla lill det nya hemmet. ha också uppmiirksammat sjiilva hiåillopsfesten och vissa till densamma knutna rättsregler. Men ännu var iiktenskapet inte fullbordat infor lagen, ännu återstod den sista och inte minst hetydelsefidla akten, sängledningen, lån- hrudens ekonomiska och rättsliga stiillning (iverhnvud taget var denna symboliska handling av genomgripande betydelse. .Som redan inledningsvis framhållits komma utvecklingslinjerna beträffande denna folkliga sedviinja att 1 oljas iinda in i modern tid även sedan den åldriga akten fiirlorat allt juridiskt innehall.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=