102 Forskarna själva kan ha redovisat en osäkerhet om exakt placering i vissa fall. sveriges domstolar lyder inte under något samiskt narrativ Man kan tycka att det är fel att ha etiska riktlinjer för forskning om urfolk, eller att det är rätt att ha det. Oavsett vad man har för principiell inställning till forskningsetik, kan man dock inte avfärda modern forskning som irrelevant baserat på att forskaren har använt sig av urfolksmetodologier. Forskning kan inte heller avfärdas grundat i att den har tagits fram tillsammans med urfolksmedlemmar eller i att forskaren själv är same. För att bedöma en forskningsstudies användbarhet för exempelvis en rättshistorisk utredning får man i vanlig ordning undersöka hur studien har gjorts, vilka resultaten är, hur forskaren förhåller sig till källor och litteratur, om det finns anledning att ifrågasätta resultaten, etcetera. Att vissa nutida forskare som forskar om samiska frågor redovisar en etisk diskussion utifrån ett urfolksperspektiv i sina studier innebär alltså inte att deras forskning skulle vara mindre relevant. Om en domstol i något fall skulle beakta sådana forskningsresultat när de åberopas som bevis innebär det inte heller att domstolen har låtit sig påverkas av ett samiskt narrativ. Det ska också sägas att den forskning som Girjasdomen vilar på, och den övriga litteratur som har gåtts igenom i arbetet med den undersökning som presenteras i den här boken, ytterst sällan är omdebatterad i sak. Det är sällan någon som ifrågasätter de konkreta sakförhållanden som beskrivs i litteraturen. Det finns till exempel ingen som ifrågasätter att de nybyggen som Erik Bylund, Gustaf Göthe eller Sten Rudberg har kartlagt låg där de låg, eller att de kartläggningar som flera forskare har gjort av fisketräsk som återfinns i skattelängder är riktiga (en presentation av vilka de här forskarna är finns i avsnitt 5.1).102 Ingen påstår heller att de domboksprotokoll om gamla marktvister som bland andra Kaisa Korpijaakko-Labba, Valfrid Larsson och Nils Arell redovisar sammandrag och avskrifter av är fabricerade. Det framförs alltså en svepande kritik mot forskning om samiska frågor, utan att kritikerna redovisar exempel på vilka konkreta påståenden som är felaktiga och varför. Forskningen om Lapplands historia bygger på arkeologiska fynd och på innehållet i gamla jordeböcker med tillhörande skattelängder, kyrko91
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=