sveriges domstolar lyder inte under något samiskt narrativ Departementschefen uttryckte senare, i fråga om innebörden i jordägarens rätt, att särskilt för lappmarkerna hade det bland annat betydelse att den enskilde inte borde erhålla marken där med bättre rätt än vad kronan hade, utan alltså måste vara underkastad den servitutsrätt som tillkom lapparna. I fråga om avvittringen inom lappmarkerna påkallades med nödvändighet, av omsorg för allmänt och enskilt väl, åtgärder för betryggande av skogarnas framtida bestånd och för bevarande av lapparnas renbetesrätt. Sådana åtgärder skulle vidtas så att ingens rätt skulle kränkas.98 Samebyarnas rättigheter har alltså alltid varit starka. Om man vill använda sig av uttryck som att någon har”flyttat fram sina positioner” (vilket samebyarna ofta påstås ha gjort) eller att det har skett en ”rättighetsförskjutning” är det fel att påstå att detta skulle ha skett till fördel för renskötande samer i högre utsträckning än för exempelvis jordbrukare eller någon annan befolkningsgrupp. Det är snarare så att de renskötande samerna konstant har försökt försvara sina positioners ursprungsläge, men har fått se dem tryckas tillbaka lite i taget, inte minst av statliga företrädare. Den absoluta merparten av den historievetenskapliga litteratur som Girjasdomen och de statliga utredningarna om renskötande samers markrättigheter vilar på är betydligt äldre än från 1970-talet och inte författad av personer som har utmärkt sig som samevänligt inställda. Inte heller i den mer sentida historiska forskning som har använts framkommer det att forskaren skulle ha använt sig av urfolksmetodologier.99 Även bortsett från detta är det svårt att se att forskning om samisk markanvändning generellt sett skulle vara politiskt färgad. Visst kan det 89 98 Prop 1873:4 s. 21. Den efterföljande riksdagsdebatten om avvittringsstadgan sammanfattas av Lundmark, Lennart, Samernas skatteland i Norr- och Västerbotten under 300 år,2006, Institutet för rättshistorisk forskning, Stockholm (i fortsättningen Lundmark, 2006), s. 141–143. 99 Exempelvis i Gudrun Norstedts, Peter Skölds, Kaisa Korpijaakko-Labbas, Nils Arells, NilsJohan Päiviös eller Ingela Bergmans forskning. Girjasdomen vilar inte på aktivistisk forskning 4.2
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=