87 Malmgren, Judit, Avango, Dag, Elenius, Lars, Persson, Curt,2024, Historievetenskaplig rapport om området som idag utgörs av Talma samebys bosättnings- och markanvändningshistoria, Luleå tekniska universitet (i fortsättningen Malmgren m.fl., 2024). 88 Forssell, Hans, 2024, Samerna, jakten och fisket – från lappmannanäring till Girjasdomen,Lava Förlag, Stockholm (i fortsättningen Forssell, 2024). 323–325. 89 Justitiekanslerns svaromål i målet mellan Sirges sameby och staten i Gällivare tingsrätt, mål T433–24 aktbilaga 18, s. 7, målet mellan Baste earru och staten, mål T434–24 i Gällivare tingsrätt, aktbilaga 18, målet mellan Ran och staten, mål T353–24 i Lycksele tingsrätt, aktbilaga 12 och målet mellan Unna tjerusj och staten, mål T535–24 i Gällivare tingsrätt, aktbilaga 19. sveriges domstolar lyder inte under något samiskt narrativ en stor del av de senaste decenniernas forskning om samer har tagit för givet att de inom sitt bosättningsområde var den första och enda gruppen att utnyttja detta område som folkgrupp, och att det är av det skälet som de anses ha juridiska rättigheter till naturresurser.87 Liknande påståenden har framförts av statens ombud i Girjasmålet, som menar att Girjasdomen är en ”fullständig framgång för det samiska narrativet” och beskriver den som ett resultat av ”70 år av samisk aktivism”.88 LTU-gruppens uppfattning upprepas av statens företrädare Justitiekanslern i de pågående målen om samiska jakt- och fiskerättigheter. Justitiekanslern skriver i sina svaromål i målen att forskning efter 1970-talet om samer fokuserar på bevarandet och synliggörandet av samisk historia och kultur. Justitiekanslern menar också att under de senaste 20–30 åren har postkolonial teori och urfolksmetodologier blivit tongivande inom forskningen som rör lappmarkernas befolkning. Forskningen har därmed bedrivits utifrån en uttalad politisk agenda vilket riskerar att färga det resultat som viss forskning har lett fram till, enligt Justitiekanslern.89 Justitiekanslern är dessutom kritisk mot äldre forskning. I de pågående tvisterna mellan samebyarna och staten framför Justitiekanslern att även den tidiga forskning som bedrivits om lappmarkerna, till exempel av Filip Hultblad, K.B. Wiklund och Gustaf Göthe, i stor utsträckning har fokuserat på den samiska markanvändningen.Den övriga befolkningens markanvändning har enligt Justitiekanslern behandlats endast översiktligt. Dessa forskares urval och tolkning av primärkällor, till exempel dokumentation från härads- och tingsrätter samt skatte- och mantalslängder, har dessutom enligt Justitiekanslern i stor utsträckning legat till grund för efterföljande forskning. Justitiekanslern menar att den senare forsk83
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=