Sveriges domstolar lyder inte under något samiskt narrativ den nu pågående debatten om samisk forskning sägs ibland att historisk forskning om samiska markrättigheter som tillkommit från 1970talet och framåt skulle vara partisk eller bedriven med en politisk agenda, grundat i att det i sådan forskning skulle användas urfolksmetodologier. Urfolksmetodologier är ett begrepp som används för att beskriva vissa forskningsperspektiv som har använts länge internationellt, men som numera också förekommer i svensk forskning om samer. Sammanfattat kan användningen av urfolksmetodologier beskrivas som att forskaren strävar efter att säkerställa att urfolksmedlemmar deltar i och kan dra nytta av forskningsprojektet, och att publicering och spridning av resultat görs i samråd med de urfolksmedlemmar som deltar i forskningsprojektet. Kritiken mot användningen av urfolksmetodologier går i huvudsak ut på att forskning som bedrivs utifrån sådana forskningsetiska principer skulle vara politiskt färgad och välvilligt inställd till samer. I debatten om urfolksmetodologier förekommer påståenden om att bevisningen i Girjasmålet vilar på sådan politiskt färgad forskning, och att Girjasdomen därför skulle vara en politisk dom.86 En grupp forskare vid Luleå tekniska universitet (ltu) har framfört det ganska uppseendeväckande påståendet att postkolonial teoribildning och urfolksmetodologier både medvetet och omedvetet har påverkat forskarsamhällets och det övriga samhällets syn på norra Sveriges historia, vilket i sin tur skulle ha påverkat hur man ser på historisk markanvändning och som en följd av det även på nutida markrättigheter. Ingen av dessa forskare är jurist eller ser ut att ha någon insyn i dömande verksamhet, men de har alltså ändå uppfattningen att svenska domstolar på något sätt skulle ha låtit sig duperas i marktvister av sameaktivistisk forskning. LTU-gruppen påstår också att I 86 I en artikel i tidskriften Svensk Jakt av Lars-Henrik Andersson, publicerad den 26 februari 2025, Statens jurist i Girjasmålet: En politisk dom utan juridisk grund, säger exempelvis den pensionerade advokaten Hans Forssell, som Justitiekanslern anlitade för att processföra för staten i Girjasmålet, att Högsta domstolens dom är ett godkännande av det samiska narrativet, och att det är en unik dom på det sättet. kapitel4 82
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=