amerätten är under ständig utveckling. Efter att den här boken hade skrivits färdigt ändrade Justitiekanslern sin inställning i de pågående processerna mellan fem samebyar och staten om rätt till jakt och fiske. Dåvarande Justitiekanslern har tidigare, från processen i Girjasmålet i Högsta domstolen år 2019 fram till den 12 november 2025, inte åberopat rennäringslagens upplåtelseförbud i fråga om samiska ensamrättigheter. Staten genom Justitiekanslern har alltså i samtliga samerättsliga mål under flera års tid gjort gällande att om en sameby har ensamrätt till jakt och fiske, och staten inte har någon sådan rätt som normalt följer med äganderätt till mark och vatten, så utgör inte förbudet i rennäringslagen för samebyar att upplåta de rättigheter som ingår i renskötselrätten något hinder mot att bifalla en samebys talan.1125 Den nuvarande Justitiekanslern har dock en annan uppfattning och gör gällande att en sameby på grund av rennäringslagens upplåtelseförbud inte får lov att upplåta jakt och fiske, ens om den visar att den har en på urminnes hävd grundad ensamrätt till det. Justitiekanslern menar att upplåtelseförbudet i rennäringslagen inte strider mot grundlagens diskrimineringsförbud. Till stöd för den bedömningen hänvisar Justitiekanslern till Skattefjällsdomen. Justitiekanslern har föreslagit att frågan ska hänskjutas direkt till Högsta domstolen, vilket i så fall innebär att den inte behöver prövas av tingsrätten och hovrätten först.1126 Justitiekanslerns tidigare uppfattning låg i linje med hur staten fram till nu har uttryckt sig om samiska ensamrättigheter. Efter att småviltsjaktreformen hade införts år 1993 klagade 39 samebyar till Europeiska kommissionen för mänskliga rättigheter – den tidigare motsvarigheten S 1125 Upplåtelseförbudet finns i 31–34 §§ rennäringslagen. Se om statens inställning i NJA2020 s. 3 p. 11 och 222 f. 1126 Justitiekanslerns yttrande den 12 november 2025 i mål T 335-22 i Gällivare tingsrätt, aktbilaga 125 (likadana yttranden har lämnats in ide andra målen). Hänskjutning till Högsta domstolen kan med stöd av 56 kap.13 § rättegångsbalken ske i en prejudikatfråga om parterna samtycker till det. Epilog kapitel 10 580
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=