kapitel9 till. Detta tydlighetskrav var dock inte tillämpligt för samiska rättigheter, eftersom det skulle innebära att samiska sedvänjors och rättsuppfattningars betydelse blev starkt begränsad.1095 Domstolen fortsatte med att förklara att avgörandet behövde grundas på historiska förhållanden. Beträffande bevisfrågor uttalade Høyesterett att bevisprövningen behövde anpassas efter de särskilda omständigheterna i målet, som hade att göra med att de frågor som skulle prövas handlade om historiska förhållanden långt tillbaka i tiden. Staten hade haft större möjligheter att dokumentera äldre förhållanden. Det borde därför vara möjligt att bemöta och eventuellt åsidosätta bevisning som lades fram av staten genom rimliga antaganden och praxis, samt seder och uppfattningar hos den samiska befolkningen, även om det i detta avseende fanns vissa ofullständigheter i utredningen.1096 Därefter gjorde domstolen en kronologisk beskrivning av historiskt bruk av markerna och rättsuppfattningar om detta. I den kronologiska genomgången antecknades att områdena låg under svensk jurisdiktion fram till år 1751. Svensk jurisdiktion hade etablerat sig i området gradvis och var etablerad i vart fall från mitten av 1500-talet. De samiska områdena i Sverige var indelade i lappbyar (som domstolen kallade samebyar). Några samebyar var indelade i lappskatteland, där enskilda personer hade individuella rättigheter. Samebyindelningen följde samernas egen indelning i siidor. En sådan sameby var Ávjovárri, vars byområde i stor utsträckning sammanföll med vad som i dag är Karasjok kommun. De tvister som behandlades i svenska domstolar visade att samebyns medlemmar brukade sina resurser samfällt, samt att samebyn värnade sina gränser och resurser mot andra. Både praxis och rättsuppfattningar i samebyn var i hög utsträckning styrda av samisk sedvanerätt. Även om området var glest befolkat utnyttjade befolkningen exklusivt alla naturresurser i området så intensivt som förhållandena tillät.1097 Fram mot år 1751 tydde dock mycket på att den gamla siidaorganiseringen övergavs. För det första hade den nomadiska renskötseln redan på 552 1095 HR-2024-982-S p. 74 f. 1096 HR-2024-982-S p. 77 och 112–114. 1097 HR-2024-982-S p. 118–122.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=