nya frågor efter girjasdomen De här frågorna kan leda till nya tvister. I Karasjok kommun i Norge pågår en tvist om vem som har bäst rätt till marken och resurserna där: samer, kommuninvånare eller staten. Norges högsta domstol har avgjort frågan om själva markägandet i hela Karasjok kommun, men frågor om ensamrätt till naturresurserna i kommunen är fortfarande föremål för tvist, liksom frågor om äganderätt till mindre områden. Karasjokdomen illustrerar likheter och skillnader mellan hur Norge och Sverige rättsligt hanterar de renskötande samernas anspråk. Några ord ska sägas om Karasjokmålet. Efter det följer några avslutande kommentarer om följderna av Girjasdomen. Norsk rätt skiljer sig på många sätt från svensk. Förenklat och kortfattat kan man beskriva skillnaderna så här: I Norge har kungen tidigt hävdat markägande över obebyggd mark. Detta har skilt sig från Sverige, där obebyggd mark har setts som terra nullius (ingenmansland) och möjlig att upparbeta äganderätt till. I Norge finns dock också en lång tradition av allmänningsrätt.1092 I södra och mellersta Norge (allting under Nordland på kartan på bild 34, sidan 548) är statens fjäll och utmarker definierade som statsallmänningar. Där är förvaltningen av marker delad mellan staten och lokalbefolkningen. Förnybara naturresurser förvaltas av lokalbefolkningen genom fjällstyrelser och allmänningsstyrelser, medan staten förvaltar marken. Lokalbefolkningen har genom de här organen stort inflytande över exempelvis jakt och fiske. Jordbrukare har också särskilda rättigheter till bland annat bete och virke grundat i alders tids bruk (som ungefär motsvarar urminnes hävd). Över huvud taget är alders tids bruk ett levande rättsinstitut i Norge på ett annat sätt än i Sverige, och hävdas i 547 1092 Beskrivningen av norsk rätt i det här avsnittet kommer från Eriksen, Gunnar K. och Ravna, Øyvind, 2023, Allmeningsretten i Norge – ulike regler for like arealer, Cappelen Damm akademisk. 9.1 Frågor om markägande – en jämförelse med Karasjokmålet
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=