kapitel9 546 fterGirjasdomen har i skrivande stund ytterligare fem liknande processer inletts mellan samebyar och staten.1090 Vi kan säkert vänta oss fler. Tvister om jakt och fiske kommer alltså att pågå under förmodligen många år framåt i stora delar av Norrland. Av sådana tvister följer osäkerhet om vad som gäller; inte bara för samebyarna och staten utan för alla som är intresserade av att jaga och fiska på statens mark i Lappland och på renbetesfjällen. Kommer allmänheten att få fortsätta med det efter att tvisterna har avgjorts, och i så fall på vilka villkor? Högsta domstolens uttalanden i Girjasdomen har, som inledningsvis nämnts, väckt flera nya frågor. Högsta domstolen – i den här delen enig – förklarade att en samebys rättigheter till jakt och fiske kan grundas på en särskild form av (kulturellt anpassad) urminnes hävd, och beskrev hur den sortens urminnes hävd ska prövas. En fråga är om den här särskilda sortens urminnes hävd kan avse andra resurser än jakt och fiske.1091 I markanvändningsrättigheterna för renskötsel ingår ju inte bara jakt och fiske utan också rätten att låta renar beta, uppföra byggnader, flytta renar samt att använda skog för virke och bränsle. Kan någon av dessa rättigheter vara samebyarnas ensamrätt i förhållande till staten, och innefatta en rätt till upplåtelser? Eller kan det rent av vara så att samebyarnas gamla rättigheter på lappskattelanden är fullt jämförbara med ett markägande, som aldrig har exproprierats eller eftergetts? Är inte just de omständigheter som Högsta domstolen lade vikt vid i Girjasdomen – ett konkurrensfritt bruk av marker under en lång tid – det som spelar roll för upparbetandet av en äganderätt grundad i urminnes hävd? Domskälen skulle kunna läsas som om samebyarna enligt samma förutsättningar bör anses som markägare. E 1090 Svenska Jägareförbundet och några enskilda jägare har nyligen ansökt om att intervenera i tvisterna, se exempelvis aktbilaga 41 i mål T433–24 i Gällivare tingsrätt och aktbilaga 92 imål T335–22. Tingsrätten har inte prövat ansökningarna när det här skrivs. 1091 Ett exempel på urminnes hävd-rätt till bete finns i rättsfallet Slätholmen, NJA1952 s. 199. Nya frågor efter Girjasdomen
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=